Delar av Trumps arv lever kvar med Biden

Spänningar kommer att kvarstå mellan USA och Europa.

Daniel Braw.

Daniel Braw.

Foto: Arkiv

Krönika2020-11-11 17:40
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter den europeiska lättnaden över valutgången uppstår frågan: vad innebär Joe Bidens seger egentligen för vår världsdel? Att den transantlantiska relationen kommer att förbättras är ingen vågad gissning. En av Donald Trumps övertygelser var trots allt, enligt förre nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton, att EU är värre än Kina. Men den som ser framför sig en total harmoni lär bli besviken. 

I en artikel som publicerades i tidskriften Foreign Affairs i början av året skrev Joe Biden: ”Vår handelspolitik måste börja här hemma, genom att stärka vår viktigaste tillgång – vår medelklass – och se till att alla får del av vårt lands framgång.” Som president, fortsatte Biden, ”kommer jag inte att ingå några nya handelsavtal förrän vi har investerat i amerikanerna och rustat dem för att lyckas i den globala ekonomin”

Vad detta innebär kan man undra. Men om Trumps handelspolitik handlade om att sätta upp handelshinder för att skydda amerikanska jobb, är den uttalade idén med Bidens handelspolitik att riva handelshinder i andra länder för att främja amerikansk jobbtillväxt.

Det är ett lite annat perspektiv men i grunden samma sak. Biden talar om handelsmurar som bestraffar amerikaner och att den globala ekonomins regler inte får vara riggade mot USA. Det är inte svårt att se hur denna övertygelse kan komma i konflikt med europeiska länders syn på beskattning eller subventioner av viktiga industrier.

På andra områden blir samförståndet desto större. Det gäller till exempel synen på Ryssland, på gemensamma ansträngningar mot global uppvärmning och på samarbetet inom Nato. Men när det gäller handeln, den mest konkreta och intensiva relationen länder emellan, finns tre faktorer som talar för att en del av Trumps arv lever kvar. 

Den första är valresultatet, som gav vid handen att stödet för Trump och principen ”Amerika först” var större än opinionsmätningarna hade indikerat. Den andra är de ekonomiska följderna av covid-19, framför allt kraftigt ökad arbetslöshet och ökat fokus på att skydda jobb.

Och den tredje är Kina, som det enligt Biden gäller att ta hårda tag emot. Biden uppger visserligen att detta ska ske i samarbete med likasinnade länder – men det innebär likafullt att handelsrelationer primärt betraktas som en form av politisk och ekonomisk kraftmätning. Även om nyckfullheten nu minskar, kvarstår spänningar mellan amerikanska och europeiska intressen och prioriteringar.