I en tid när vi snart sagt var dag undrar över hur det står till i vårt samhälle. När myndigheter pekar med hela handen – åt olika håll. När politiskt ansvariga på olika nivåer skyller på varandra. När vårt stolta välfärdsbygge knakar under pandemin - och andra krisfenomen.
Då blir böckerna en tillflykt. Där kan man till exempel möta Ingenjören. Och därmed en ordnad och fungerande värld.
Ordnad och fungerande – ja men är den inte också väldigt fyrkantig och fantasilös som ingenjör Planertz, Birger Sjöbergs antihjälte? Den som fortfarande tror att han är ingenjörernas ingenjör ska ta sig an Bengt Jangfeldts bok om den fantastiska familjen Nobel.
Under 80 år upptäcker, uppfinner, konstruerar familjens medlemmar. Och organiserar företag i en skala som gör att de kan mätas med Rockefeller och Rothschild. Det handlar om vapen, transporter och inte minst olja.
Alfreds uppfinning av dynamiten är alltså bara en del av familjemedlemmarnas, nobelarnas, verksamhet.
Hos den förste, Immanuel, är det nya konstruktioner och användningar som drar honom till S:t Petersburg, en stad som på 1800-talet lockade nya män och nya företag i stor skala. Immanuel är mer påhittig än organisatorisk. Det stora företagsbygget tar sönerna hand om; hos dem förenas upptäckardriften med en förmåga att se möjligheter i stor skala. Robert är bland de första vid oljefälten i Azerbadjan. Olja är väl bra men den måste förvandlas till säljbara produkter och dessa måste nå konsumenterna. Det fixar han och inte minst hans bror Ludvig.
De bygger ledningar, cisterner, nya flodbåtar, en ny utskeppningshamn vid Svarta havet med mera. Miljarderna växer och familjens goda rykte i Ryssland likaså.
Det är en historia om att få det nya, oväntade att fungera i ordnade former. Det rullar på tills bolsjevikerna stoppar allt.
Ännu ingenjörstätare är Gunnar Wetterbergs höstbok som föga anspråklöst heter ”Ingenjörerna”. Den börjar med slussbyggen på 1700-talet och slutar med mobiler och – corona! Nej, ingenjörerna ska inte bota oss men pandemin ställde snabba krav på att lägga om produktion och transport. Det var ett uppdrag dem – och rätt snabbt fanns där skyddsutrustning över hela världen.
Nu är vi lovade vaccin. Se där en ny uppgift för dem som tänker tekniskt och kan organisera.
Uppdraget bör dock de politiskt ansvariga få formulera. Det är dem vi kan ställa till svars för hur de använt våra skattemedel – och för prioriteringsordningen. Men genomförandet ska inte lämnas till ett oöverskådligt antal myndigheter och påtryckningsgrupper.