Har du haft 600 kronor över på sistone? Har du lagt dessa pengar på något som inte tillhör livets nödtorft? Kanske en bättre middag, ett par hockeybiljetter eller en… ishink för champagne? Kulak! Borgarsvin!
Hur understår det dig, att njuta av livet. Att spendera dina pengar efter eget huvud? Det är egoismens fula tryne som stirrar tillbaka på dig i badrumsspegeln. Du borde skämmas, därefter beskattas. Det är i alla fall vad som propageras för på Aftonbladets ledarsida.
Tidningens Lotta Ilona Häyrynen har varit på Åhléns, och såg där på tredje våningen att varuhuset hade mage att sälja ishinkar, stora nog att rymma fem-sex vinflaskor. Hon frågar sig ”exakt hur nödvändiga varorna verkar vara”, och vips får vi en inblick i den sanna socialismen. Inget förutom det nödvändiga ska erbjudas människan. Hon tar sin spaning vidare, själva förekomsten av en ishink för 600 spänn skriker ut: Höj min skatt! Att ha råd med en liten inredningsvara är skäl nog för att det ska bli tal om konfiskation.
Häyrynens krönika är en påminnelse om socialismens djupt totalitära drag. På Aftonbladets ledarredaktion sitter människor och anser sig veta vad som är nödvändig konsumtion. I grunden är detta ett perspektiv som innebär att du inte äger dig själv. Ditt arbete borde tillhöra staten.
Människor finns inte till för sig själva, utan är endast kuggar i ett större maskineri, över vilket de politiska kommissarierna vill styra över varje detalj. Ishinken är en symbol för friheten att göra precis vad sjutton man vill med sitt liv. Det är den friheten de hatar.
Det finns en annan botten i detta. Att ha sitt vin i en ishink är borgerligt. Det är inget som vanliga svenssons ska ha råd med, i socialisternas värld. För vem behöver en aggressiv klasskamp när till och med champagnehinkar säljs för överkomliga priser.
Det som egentligen retar Häyrynen är att arbetarklassen lyckas frigöra sig från socialismens bojor. De behöver inte längre revolutionen, de behöver inte politiska kommissarier. Att det är tydligt bland ishinkarna på Åhléns är en sak, vad som är värre är att det är tydligt i valresultat och opinionsmätningar.
Arbetarklassen överger Socialdemokraterna. Hos Vänsterpartiet har de aldrig varit särskilt många. De ersätts av nervösa akademikertyper, för vilka kulturella frågor är mer betydelsefulla än ekonomiska. Politisk korrekthet går helt enkelt före ekonomisk utjämning. Ingen behöver socialismen.
Ilskan över ishinken är de sista skakningarna från en död ideologi.