Två månader efter att regeringen tillträdde tyckte 62 procent i Demoskops undersökning att de gjorde ett dåligt jobb. I Kantars undersökning i maj och augusti ligger missnöjessiffran på 57 procent. 

I Novus undersökningar har Moderaterna sakta men säkert tappat alla områden där de haft högst förtroende. Det gäller ekonomin, sysselsättningen, energipolitiken och nu senast lag och ordning, som alla tagits över av Socialdemokraterna. 

Just dessa siffror är ju intressanta i sig, med tanke på att Socialdemokraternas insatser för lag och ordning under sina åtta år i regeringsställning bara kan beskrivas som passiva. Och att deras mest påtagliga insats på energiområdet var att lägga ned kärnkraft. Därför vore det intressant att veta lite mer om vad som döljer sig bakom siffrorna. Men här ger tyvärr sällan opinionsundersökningarna några svar. 

Ett undantag är dock Kantars undersökning om hur väljarna tycker att regeringen sköter sitt jobb. De nöjer sig inte med att konstatera att folk är missnöjda med regeringen, utan frågar även om de tror att en S-ledd regering skulle göra ett bättre jobb. Det tror de inte. Endast 43 procent tror att en S-ledd regering skulle göra ett bättre jobb, och siffran sjunker dessutom. Detta alltså samtidigt som vänsterblocket får avsevärt högre opinionssiffror och förtroende.

Väljarkåren verkar alltså tycka att vänstern har bättre politik, men att högern kan göra jobbet. Det tyder på att man inte glömt passiviteten och de återkommande regeringskriserna hos den förra regeringen, även om man inte hyser några varmare känslor för den sittande regeringen. 

Sedan är undersökningarna inte smickrande för något part. Siffrorna visar på ett påtagligt missnöje bland väljarna och ett svagt förtroende för att politikerna ska kunna lösa problemen, oavsett vem som regerar. Detta missnöje är sannolikt till viss del rationellt, då en del av våra större problem går att härleda till politiken. 

Men en ytterligare grund till missnöjet är det faktum att vi i dag har ett politiskt landskap med tre ideologiska block, vänstern, borgerligheten och SD. Och där det högst sannolikt kommer att krävas stora kompromisser mellan två block för varje ny regering. Kompromisserna innebär att alla väljare blir missnöjda. 

Missnöjet och de tvetydiga siffrorna tyder på att vi fortfarande inte vant oss vid denna verklighet. Här har opinionsinstituten en uppgift att lyfta frågan och följa vad väljarna tycker vore den minst dåliga blockkoalitionen om de tvingas välja.