Klassiska tennisturneringen Wimbledon gick mot strömmen och lyssnade redan 2003. Då, efter sars-epidemin, tecknade arrangören All England club en försäkring mot pandemier. Det gör att de nu, när turneringen ställts in för första gången sedan andra världskriget, enligt uppgift kan kvittera ut motsvarande runt 1,4 miljarder kronor.
Det Wimbledon gjorde 2003 var att de följde en riskfilosofi formad av statistikern och riskanalytikern Nassim Taleb.
Det gör att de nu klarar krisen helskinnade medan en annan tennisklassiker, Franska öppna i Paris, riskerar ekonomisk ruin.
Nassim Taleb låter sig sällan intervjuas, han har tydligen algoritm i sitt mejlprogram som sorterar bort mejl från journalister han inte känner, men Dagens Nyheters reporter Katrine Marçal lyckades nyligen få till en telefonintervju.
Där läser jag att en av Talebs huvudpoänger, i hans böcker och filosofier, är att att ju mindre du vet om något som potentiellt kan vara ett stort hot, desto försiktigare bör du vara. Som Marçal skriver i DN-artikeln: Om du misstänkte att piloten var full skulle du inte kliva in i helikoptern i väntan på ”vetenskapliga bevis” för att han verkligen var full. Du skulle helt enkelt låtit bli att flyga.
Att vara extra försiktig har kostat Wimbledon motsvarande drygt 400 miljoner kronor i försäkringspremier sedan 2003.
Nassim Taleb, som är professor i risk och finans vid New York University, menar att coronapandemin handlar om mer än smittspridning och ekonomi.
– Att göra rätt i den här typen av situationer är politiskt dyrt. Säg att du stängde ditt lands gränser och sedan hände ingenting. Då kommer du anklagas för åtgärder som kostade ekonomin dyrt. Politiker gör inte vad som är rätt, de gör var som riskerar dem minst kritik efteråt, säger han.
I en starkt polariserad debatt är det lätt att det blir så, att beslutsfattare gör just det, tar beslut som riskerar dem minst kritik efteråt. Det behövs ingen överdriven klokskap för att förstå att det var därför Trump avvaktade så länge med åtgärder mot coronaspridningen.
Libanonfödde Nassim Taleb var en av de som försökte göra sig hörd redan i slutet av januari.
– Jag och de andra som jobbar med mig för att modellera den här typen av risker gick ut med en varning den 26 januari, säger han. Vi bad folk att minska rörligheten mellan länder och införa kontroller. Ingenting hände. Den ekonomiska notan för att göra något åt pandemin i januari hade varit på miljoner dollar. I dag är den på biljoner dollar. Minst.
Microsoftgrundaren Bill Gates var också tidigt ute. Redan 2015 höll han ett föredrag, ett så kallat Ted talk, där han larmade om att världen inte är redo för en pandemi. Att lyssna på föredraget idag, när vi ser kraften i coronapandemin, är direkt skrämmande. Så rätt han hade, Gates.
I ett nytt Ted talk, inspelat 23 mars i år, talar Bill Gates både om det han sa då, 2015, och det han ser nu:
– Syftet med talet 2015 var att säga att vi inte är redo för nästa pandemi, men att det finns framsteg i forskningen, så om sätter in resurser mot den så kan vi bli redo. Tyvärr gjordes väldigt lite. Så nu har vi ett respiratoriskt virus som tyvärr uppfyller några av de mer negativa förutsägelser jag gjorde då.
BIll Gates är utan tvekan en av vår tids främsta hjärnor och han är dessutom utrustad med ett stort hjärta. Det är just människor som han som jag hoppas vi alla, inte minst våra beslutsfattare, ska lyssna mer på under 2020-talet.
– Vetenskapen är på vår sida, säger Gates. Det är väldigt tydligt vad som behöver göras för att vara redo för nästa pandemi. Det kommer att kosta tiotals miljarder dollar, men inte hundratals och inte biljoner, och det kommer att vara lite jämfört med den ekonomiska kostnaden som vi ser nu.
64-årige Gates, som satsat drygt 90 procent av sin förmögenhet på välgörenhetsarbete, säger att han trots allt är "superpositiv" inför framtiden.
– Kortsiktigt kommer vi att lida, men jag är fortfarande optimistisk kring klimatförändringar, sjukdomar som malaria, tuberkulos och cancer och mängden innovationer och samarbeten. Nästa pandemi kommer vi att kunna göra miljarder tester inom två-tre veckor och skapa vacciner inom sex månader. Så om tre år kommer vi att se tillbaka på detta och se att det var avskyvärt men att vi lärde oss läxan.
Trevlig helg!