Ska vi leka varför-leken? Ni vet när näsvisa ungar svarar ”varför” på allt man säger. Till slut blir man tokig, men samtidigt måste man tänka till.
Varför har Sverige högre dödstal i corona än övriga nordiska länder? En fråga som skaver, trots att vi enligt mig och många andra har en klok strategi som faktiskt ger resultat, till exempel i sjunkande antal sjuka som behöver intensivvård.
Svaret finns till allt för stor del i äldrevården. ”Kommunerna klarade inte uppdraget”, konstaterade Barbro Hedvall kallt förra veckan. Det är hårt, självklart finns det mycket äldreomsorg som är väldigt bra.
Men tänk på vad Anders Tegnell sa i Correns intervju: ”Hälften av alla dödsfall bland de över 70 har skett på de här boendena där det bor 70 000 - 80 000 av de 1,5 miljoner svenskar som är över 70 år. Så det är en liten grupp som har drabbats väldigt, väldigt hårt.”
Det är en tragedi.
Alla länder har haft problem med smitta på äldreboenden, men Sverige är särskilt dåligt.
Varför? Som Barbro Hedvall skrev: ”Färre människor som ska göra mer, osäkra anställningsformer – och framförallt ingen beredskap. Att lagra materiel och utbilda personal är kostnader som inte ger synliga resultat under en mandatperiod”, och gav därmed en rejäl känga åt kommunpolitiken.
Hur lätt är det för en anställd i hemtjänst att med en liten handdator som diktator springa in och ut till sina vårdtagare, 4 minuter här, 5 minuter där? Dessutom allt för ofta på osäkra boliner. I Stockholm är 40 procent av alla medarbetare i äldreomsorgen anställda på timmar! Utan anställningstrygghet eller längre scheman.
Det är en skam.
Vi frågor oss hur våra far- och morföräldrar kunde tillåta tvångssteriliseringar och vanskötsel av förståndshandikappade. Här har vi kanske vår egen blinda fläck.
Men varför? Det är ju inte så att vi kan skylla på någon annan, vi är alla med och röstar och betalar skatt.
Jag har två idéer.
Den första är managementtänkandet och det slimmade företagsekonomiska ideal som också anammats i offentlig verksamhet, s k new public management. Upphandlingarna. Köp- säljsystemet. Vi måste diskutera på vilket sätt detta kanske har bidragit till sund effektivitet. Och på vilket sätt till förödande svaga hygienrutiner, sönderhackade minutscheman och osäkra anställningsförhållanden istället för sammanhållna, trygga arbetsgrupper runt vårdtagarna.
Det andra är tidsandan, vår ungdomskult. Hos oss har gamla människor inte varit heliga och hedrade. Hos oss ska man vara ung och cool. De gamla och sjuka vill vi helst glömma.
Nu går det inte längre.