"Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt. Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.
Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt."
Tage Danielssons monolog från 1979 fick onekligen ny aktualitet när partier och ministrar i början av året skulle komma överens om huruvida ett väpnat angrepp mot Sverige är ”fortsatt osannolikt”, eller om det ”inte kan uteslutas”. Och det ligger fortfarande mycket klokskap i revynumret. Även det som är osannolikt kan snabbt bli sant.
Tre gånger har krig på den europeiska kontinenten varit otänkbart: efter fransk-tyska krigets slut 1871, efter första världskrigets slut 1918 och efter kalla krigets slut 1991. Två av dessa tre gånger har den eviga freden avlösts av de blodigaste krigen som mänskligheten har skådat. Om det är någonting som historien visar oss, så är det att det är mycket svårt att sia ens om sin omedelbara framtid.
Det betyder inte att vi bör gå runt och leva i ständig rädsla. Men evig vaksamhet är frihetens pris – och vår vaksamhet har varit för dålig.
Regeringens utredare Ingemar Wahlberg har presenterat sina slutsatser om Försvarsmaktens behov av materiel, dels med bibehållna ekonomiska ramar och dels för att nå ett försvar med god överlevnadsförmåga. För det sistnämnda krävs 168 miljarder kronor extra till år 2030, för bland annat fler ubåtar, fler Gripenplan och en stor satsning på radarsystemen.
Det är mycket pengar, men som jämförelse skulle det innebära att försvarsanslagets andel av BNP skulle ligga på ungefär 1,6 procent. Det är nivån som Sverige hade senast år 2002, och fortfarande lägre än de två procent som Nato kräver av sina medlemmar. System som blir äldre och inköp som blir dyrare betyder dessutom att försvaret skulle behöva genomföra ”reduceringar i planeringen” om anslaget inte höjs. Att fortsätta med ungefär samma finansiering som i dag skulle alltså innebära en kraftigt försvagad försvarsförmåga.
Försvarsberedningen som alla riksdagspartier ingår i bedömde i sin totalförsvarsrapport i december att Sverige måste kunna klara sig på egen hand i konflikt i tre månader, inklusive högintensiva strider på svenskt territorium. Detta utgör i kombination med Wahlbergs utredning ett viktigt underlag inför regeringens utformning av det förslag till ny försvarspolitisk inriktning 2021–2025 som riksdagen sedan ska besluta om.
Enligt Ingemar Wahlberg skulle ett sådant försvar som han föreslår vara ”väldigt krigsavhållande” eftersom kostnaden för andra länder att angripa Sverige skulle bli mycket stor. Låt oss hoppas att regeringen och riksdagen tar detta i beaktande.
Ty om du vill fred, rusta dig för krig.