Ledare: Bo Pellnäs: När USA vänder oss ryggen

Nyheternas malström virvlar runt med mitt liv. Förutom svenska dagstidningar läser jag eller skummar en rad utländska varav två amerikanska. Allt för att hålla mig ajour som säkerhetspolitisk kommentator. Det har dock sitt pris. Min skönlitterära läsning begränsas. Den som krävs för att släppa ut mig ur nuets fängelse, som kan bygga broar mellan dåtid och framtid, ge livet sammanhang och överblick.

Men om nutida mediers förhållningssätt till verkligheten kan jag i alla fall yttra mig.

Amerikansk press har ett oerhört genomslag. Det är de liberala tidningarna New York Times och Washington Post som präglar de europeiska nyheterna, möjligen med Frankrike som ett undantag. De konservativa och de ultrakonservativa medierna i USA når inte över Atlanten i samma omfattning.

Det som skrivs i de två liberala drakarna återfinns däremot säkert som amen i kyrkan en eller två dagar senare i de flesta europeiska tidningar.

Låt oss konstatera att New York Times och inte minst Washington Post är närmast besatta av Donald Trump och att deras krönikörer försörjer sig gott på den amerikanske presidenten. Man kan med visst fog fråga sig till vad det egentligen nyttar. De liberala medierna i USA utövar inget inflytande på Trumps kärnväljare. De förstärker ett redan befintligt motstånd mot presidenten och övertygar kanske dem som ännu inte tagit ställning.

Men deras skriverier har även en negativ sida. Den oupphörliga strömmen av rapporter om Trumps lögner och omoral nöter ner vårt motstånd. Till slut rycker vi på axlarna åt det som vi nyligen skulle sett som avskyvärt. Det ökar också européernas oförmåga att ta in vad som egentligen sker i amerikansk politik just nu.

Bilden av Donald Trump hindrar oss från att se och förstå de strömningar som förde honom till makten och nu ger honom ett så oreserverat stöd hos stora grupper väljare. Grunden är samma ekonomiska och ideologiska fakta som redan påverkar europeisk politik och som växer sig allt starkare även i Sverige. När dagens vinster i finansvärlden ställs i relation till vanliga arbetslöner, blir det uppenbart att balansen mellan kapital och arbete har gått helt förlorad. Den tekniska utvecklingen ter sig för många som allt mer hotfull.

I Sverige mildrar nu en stark konjunktur dessa trender, men de kan få ett starkare genomslag när arbetslösheten åter ökar.

Det är paradoxalt att den amerikanska mellanvästerns vita befolkning söker stöd hos en miljardär som fortsätter att berika sig med uppenbara skumraskmetoder. Men det är en ny isolationism som fört honom till makten och som kommer att överleva honom. Att just det republikanska partiet stödjer Trump är ingen självklarhet. Demokraterna har alltid varit öppna för tullar och stöd till den amerikanska industrin.

De kommer inte att gå till val med ett uttalat program som stödjer frihandel och en öppen global ekonomi.

50 år av ständiga etableringar i och handel med USA gör Europa sårbart när amerikanerna vänder oss ryggen. Möjligheterna att samla EU till en gemensam ekonomisk och utrikespolitisk linje är inte överväldigande.

Att närma sig den auktoritära och växande stormakten Kina är ett alternativ med lockande kortsiktiga vinster, men på sikt kan det skapa problem inte minst för vår egen demokrati.