De som tar sig upp på maktens taburetter har inte sällan psykopatiska drag. Maktstrider inom ett parti, i ett företag och kampen i valrörelser eller nomineringar gynnar hårda maktspelare med förmåga att förläna sitt yttre den leende vänlighet som tilltalar en betraktare. Väl framme vid målet vet de häpnadsväckande fort att de är de enda som kan garantera en positiv utveckling, de enda som förstår det komplicerade läget och har förmåga att driva igenom de åtgärder som krävs.
Men en stabil demokrati med ett självständigt rättsväsende tvingar dem att agera inom lagens ramar. En fungerande press kommer att avslöja oetiska beteenden. Vi lever i ett sådant land och har därför en naiv tro på demokratins osårbarhet. Historien borde dock ha lärt oss att demokratin är en ömtålig planta, som lätt rivs i stycken när motsättningarna mellan olika grupper i samhället fördjupas.
Vi borde också ha lärt oss att demokratin bäst värnas av medborgare som är politiskt insiktfulla och har moraliska värderingar som skyddar mänskliga rättigheter. Saknas dessa förutsättningar om samhället går in i en existentiell kris, då tystas snabbt människovärdets försvarare och deras röster ersätts av varulvarnas ylande.
Detta skedde i Tyskland på 1930-talet då Weimarrepubliken inte förmådde stå emot den hatiska populismens Hitler, som i demokratisk ordning valdes till rikskansler och omedelbart avskaffade demokratin. I vår omvärld kan vi i dag bevittna en rad allvarliga angrepp mot demokratin. I Turkiet tystas all opposition med hårda och drastiska metoder. I en rad europeiska länder manövrerar olika nationalistiska partier för att ta makten eller har redan nått ända fram.
Mest beklämmande för stunden är dock att det republikanska partiets primärval i USA domineras av den skamlöst populistiske kandidaten Donald Trump. Att stora väljarskaror trots hans grova förlöpningar, den ena efter den andra, fortsatt stödjer honom underminerar den amerikanska demokratin.
Det finns gränser för hur okunniga politiker och väljare får vara om det demokratiska systemet ska kunna försvaras mot dess dödgrävare. Världens fria nationer har ett intresse av att USA är en stark demokrati med goda etiska värderingar som styr dess utrikespolitik.
Arvet efter Franklin D Roosevelt präglade under långa tider européernas syn på USA som en demokratins försvarare i världen. Vietnamkriget, president Nixons kriminella agerande och Irakkriget har skuggat den bilden. Men om en aggressiv clown som Donald Trump blir president och överbefälhavare med kontroll över USA:s kärnvapen skulle det kunna underminera alla västvärldens handels- och försvarsallianser som vi nu känner dem. Amerikanska medier har bidragit till den nuvarande situationen genom att lättsinnigt göra underhållning av politiken för att skapa högre lyssnar- och tittarsiffror och därmed öka reklamintäkterna. I den kampen kan förnuftets röst vara alltför tunn och lågmäld för att höras i den mediala cirkusen.
För övrigt anser jag att värnplikt bör återinföras.