På fredag är det ”Källkritikens dag”. Just källkritik, förmågan att granska påståenden och hitta sanningen, har blivit centralt för demokratin i dessa dagar då lögner och konspirationsteorier cirkulerar på de sociala medierna.

Det är därför viktigt att skolorna lär eleverna om källkritik och att de också stimuleras att läsa böcker – inte bara sitta med sina i-pads. Det gör biblioteken centrala. Historiskt sett spelade de offentliga biblioteken en roll för demokratins framväxt. Också idag bör de ses som en del av vår demokrati.

Den nazistiska inställningen till böcker är känd. Hitlers nazister brände ständigt upp böcker. Och i mitten av 1990-talet, då Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna, ägnade de sig åt bokbål på böcker skrivna av judar. Det sker naturligtvis inte längre, men i kommuner där SD har makten, som i Sölvesborg, inför man politisk styrning över biblioteken och vill hindra att de har böcker på andra språk än svenska.

Mot bakgrund av bibliotekens betydelse, inte bara för den kulturella utvecklingen utan också för demokratin, är det allvarligt att så många bibliotek läggs ner. Numera har bara en tredjedel av alla skolelever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Sedan millennieskiftet har mer än en fjärdedel av alla Sveriges folkbibliotek lagts ner. När kommunerna nu har besparingsprojekt drabbar det som regel också biblioteken.

Internationella översikter visar hur demokratin försvagas över hela världen. Den ansedda amerikanska tankesmedjan Freedom House - grundad av Elenor Roosevelt, som var den som tog initiativet till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna – redogör för hur frihet och demokrati minskat i världen år för år i 15 års tid. Det framstår som tydligt att man i nya auktoritära länder – som Polen och Ungern - skapar politisk kontroll över utbildning, kultur och biblioteksväsendet. Därför är det rimligt att se biblioteken som en del av starka demokratier.

Allt färre svenskar lånar på bibliotek eller använder dem som platser för tyst läsning. För två år sedan minskade bokutlåningen med två miljoner. Detta är inte onaturligt när digitaliseringen slagit igenom. Men det går att läsa böcker digitalt, och det bör man kunna göra genom de offentliga biblioteken. 

Det är viktigt att läsning av böcker inte är något som dör ut. Här har skolorna den centrala rollen. Att eleverna ska läsa böcker bör vara en av skolornas huvuduppgifter. Dessutom måste skolorna förmedla kontakter mellan eleverna och biblioteken. Det bör ses som en del av demokratisk fostran.