Är Joe Biden mannen att bygga bron över avgrunden?

Kanske försatte han sin stora chans 2016.

Daniel Braw.

Daniel Braw.

Foto: Arkiv

Krönika2020-10-05 17:14
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vem är han egentligen, mannen som Demokraterna och en stor del av omvärlden hoppas ska kunna slå Donald Trump i presidentvalet? Utöver att han har haft en lång politisk karriär och var vicepresident under Obamas tid vid makten är kanske inte så mycket känt utanför de särskilt intresserades krets. 

Men i Bidens bok ”Löften till en son: Ett år av sorg, hopp och mening” (Natur & Kultur 2020) får man en mer detaljerad bild, både av personen och politikern Biden.

Sonen i titeln är Beau, som var en politiker på uppgång när han drabbades av cancer. Efter en hård kamp, som Biden skildrar ingående, avled sonen 46 år gammal. Det var inte den första tragedin i Joe Bidens liv. Hans första fru, Neilia, dog tillsammans med parets ettåriga dotter Naomi i en bilolycka 1972. 

I boken skildrar Biden hur sorgen efter Beau till sist fick honom att överge tanken att ställa upp i presidentvalet 2016. Trots att Biden väntade i det längsta med att ge besked, såg det lovande ut. Det fanns ett utrymme för en kandidat med ett mänskligt tilltal, till skillnad från Hillary Clintons kyliga framtoning. Det fanns ett utrymme för en kandidat med ett rimligt, optimistiskt mittenalternativ till vänsterkandidaten Bernie Sanders. 

Biden hade resultaten och erfarenheten från Obamaperioden att hänvisa till. Och Joe Biden hade en synnerligen stark tillskyndare i sin son Beau, så länge han levde. Även efter sin död präglade han Joe Bidens beslut. ”Allt som dagarna gick började det kännas som att svika honom om jag inte ställde upp”, skriver Biden. Till slut gjorde han ändå inte det – men i boken, som skrevs långt innan 2020 års valrörelse hade börjat, utesluts inte en framtida kandidatur.

Samtidigt är det slående hur olik 2020 års valrörelse är den som bedrevs 2016. Black Lives Matter förekommer inte i boken, inte Trump heller. Biden talar om sin förmåga att ”bygga broar över avgrunden” – men nog tycks avgrunden djupare idag. De internationella ansvarsområden Biden hade – Irak, Ukraina och Centralamerikas ”nordliga triangel” (Guatemala, Honduras, El Salvador) – har förlorat i betydelse jämfört med Kina.

Men den kanske största skillnaden ligger i anslaget. ”En försiktig, slätstruken kampanj vore helt meningslös”, skriver Biden om den tänkta valrörelsen 2016. ”’Biden for President’ skulle slå på stora trumman.” Nu handlar det mer om att till varje pris undvika förlust.