De senaste somrarna har klimatfrågan stått i fokus i medierna med skräckinjagande rapportering om översvämningar, tyfoner och rekordvärme. Förra veckan blev bränderna i Amazonas rubriker i hela världen med budskapet att jordens ”lungor” brinner upp.
Kändisar, fotbollstjärnor och politiker tävlade om hjälpinsatser och insamlingar i sociala medier. Det är bra! Men klimatfrågorna behöver mycket mer än så.
Det allt mer dramatiska vädret skapar ångest och global oro. Denna vecka är det orkanen i Karibien som ger klimatångest.
Ett ljus i mörkret är Greta Tunberg som är en global megastjärna för klimatfrågorna. Nu är hon på plats i New York för att bland annat tala i FN. Det är stort. Men i ärlighetens namn så räcker inte det för att minska ångesten.
Det krävs konkret handling men även insikter om vad som gjorts och faktiskt görs för ett bättre klimat i Sverige och världen.
När tonläget är som högst behöver vi bli bättre på att förstå vad vi i Sverige gör och gjort i fråga om omställning till ett hållbart Sverige. Kanske det mest revolutionerande vi gjort med politiska styrmedel, som sällan nämns i den offentliga debatten, är omställningen från oljepannor till alternativ uppvärmning med fjärr -och bergvärme.
Det nuvarande stödet från staten till solpaneler i villor och flerfamiljshus är också konkret bidrag.
Politiska beslut och styrmedel gör skillnad. Vi behöver se fler möjligheter över partigränserna för smarta klimatinvesteringar och gröna jobb.
Miljöpartiet har spelat en viktig roll i svensk politik. Men frågorna om klimatet är knappast en angelägenhet enbart för ett parti. Det borde finnas ett större samförstånd och fokus för att underlätta för mindre miljöteknikföretag att exportera sitt kunnande. Det behövs inte minst i Afrika och Mellanöstern.
Klimatinvesteringar kan bidra till samhällsutveckling. I Libanon pågår sedan flera år närmast ett sopbergskrig där politiker och intressen inte kan komma överens hur avfallet ska hanteras, vilket ökat spänningarna i landet.
Bara den kunskap och erfarenhet vi har i Linköping i Tekniska verken skulle med säkerhet kunna göra skillnad. Då krävs att Sverige som land tillsammans med andra länder erbjuder sig hjälpa Libanon. Varför sker inte detta?
Politikens dilemma är att viktiga beslut för klimatet inte alltid är populära och ofta är de långsiktiga vars resultat först märks långt senare. Men det borde gå om viljan finns. Göran Perssons försökte med visionen om det gröna folkhemmet som han lanserade som nyvald partiordförande och statminister.
Ingen talar om det idag och nu har Socialdemokraterna överlåtit klimatfrågorna till Miljöpartiet.
Om klimatångesten ska minska behövs nytänkande, politiskt ledarskap och samverkan. Men vi själva har också en viktig roll som medborgare att förstå vad som är vad i fråga om arbetet för ett hållbart klimat.
Det behövs även realism.
Allt vi gör eller inte gör kan vi inte lastas för då mycket i klimatpolitiken handlar om gemensamma lösningar över nationsgränserna. Bara den insikten i sig räddar inte världen men borde rimligen minska klimatångesten och göra oss mer fokuserade på det viktiga – att en hållbar utveckling faktiskt är möjlig.