Förra veckan skrev jag att skolor gärna fick bjuda in mig att komma och prata om journalistik och Corren. Vilket gensvar jag fick. Vi har delat ut 7 000 tidningar och många av er lärare som är engagerade i Tidningsveckan har jag mejlat med eller pratat i telefon eller besökt. Många besök återstår.
Jag vill bara säga: Ni gör ett fantastiskt jobb! Ett av besöken i veckan var på Lillgårdsskolan i Linköping där Anna Otter hade sina fjärdeklassare i ett stadigt varmt grepp. Diskussionen i klassen handlade om vad som är en nyhet, om det som hänt i Berga den senaste tiden, "det finns mycket bra som händer här också!" och varför det finns så få positiva nyheter. "Att julbelysningen sätts upp i Linköping är en positiv nyhet!” På väggen hade fröken skrivit upp svåra ord: "yttrar", "granskar", "ansvarig utgivare", "källkritik" och vi pratade en stund kring varje ord.
Tidningsveckan är viktig för oss på Corren. Att väcka unga människors engagemang för nyheter, för lokalsamhället, att förstå medias roll i samhället, det är något jag har fått uppleva på nära håll i veckan att ni lärare arbetar hårt med. Jag vet att det ingår i läroplanen men jag känner att ert engagemang går utöver det. Tack! Här nedan har jag sammanställt några av de vanligaste frågorna från era elever.
Hur vet ni vad vi ska skriva om?
– Vi skriver om händelser, personer, konflikter. Händelser kan vara allt från skjutningarna i Linköping, trafikolyckor, att ett företag vinner pris, till en LHC-match som vi liverapporterar ifrån. Personer kan vara allt från företagsledare, myndighetspersoner, politiker till alldeles vanliga människor som är med om något ovanligt. Idag får ni till exempel möta blivande enäggstrillingmamman Josefine Livergren. Hennes graviditet är en på miljonen.
– Och som lokaltidning är närhetsprincipen viktig också. Vi har lovat att vara nära våra läsare. Våra reportrar skriver om det som händer och sker här i vårt område, och många gånger är vi helt ensamma om att berätta och skriva om sådant som händer där du bor.
Det händer så många saker, hur väljer ni ut vad ni ska skriva om?
– Varje dag får vi mängder med tips till redaktionen, grovt skattat får vi cirka 500 mejl om dagen, och en hel del telefonsamtal. En del vill bara tycka till om det vi skriver om, andra vill komma med tips. Och man får vara anonym när man pratar med oss, alla har rätt till källskydd.
– Sen får vi idéer själva om vad vi ska skriva om. Vi bor här precis som ni bor här. Om en reporter åker buss och den bussen jämt är sen, ja då kanske det är värt att kolla upp och skriva en artikel om.
Är det staten som äger Corren?
–Nej, Corren ingår i bolaget Öst Media som i sin tur ingår i en koncern som heter NTM som har 17 tidningar runt om i landet. NTM ägs av en stiftelse vilket betyder att det inte finns några ägare som tar ut vinster. Alla pengar som vi tjänar på prenumerationer och annonser investeras direkt i vår journalistik igen. Så ju fler prenumeranter, desto mer resurser kan vi lägga på att granska och skriva artiklar.
När det är positiva nyheter så finns personerna med på bild och med namn. Men när det står något negativt så skrivs inte namn ut. Varför är det så?
– Det beror på de pressetiska reglerna. Det anses kränkande mot den personliga integriteten att skriva namn om man inte kan motivera allmänintresset. Ta en bilolycka till exempel, där skriver vi inte vem som sitter i bilen. Dock finns det undantag, om det är en person med makt, till exempel en politiker som sitter i bilen, som kanske har druckit alkohol, då kan det finnas anledning att skriva om det.
Hur ser pressetiken ut i praktiken, finns det svåra avvägningar?
– Vi diskuterar varje dag på redaktionen utifrån pressetiken. Det kan till exempel handla om hur närgånget vi ska visa en bilolycka på bild. Ett fall som fick nationell uppmärksamhet förra veckan var rapporteringen kring Linköpingsflickans försvinnande. Corren rapporterade återhållsamt eftersom vi ansåg att det fanns stor risk för publicitetsskada för enskild person, andra tidningar berättade mer detaljerat, vilket de fick stark kritik för.
Har ni blivit fällda någon gång och vad innebär det?
– Corren har inte fällts av Medieombudsmannen sedan 2018. Då blev vi fällda för att ha namngett en psykiatriker i en TT-text. TT står för Tidningarnas Telegrambyrå, och Corren köper texter där som publiceras i både tidningen och på webben. Även om vi på Corren själva inte skrev artikeln, är vi ansvariga juridiskt för det som publiceras i våra kanaler. När vi fälls för en publicering måste vi publicera ett uttalande om fällningen och betala en expeditionsavgift.
Vad är skillnaden mellan sociala medier och traditionella medier?
– Den stora skillnaden är att vi har en ansvarig utgivare som följer de pressetiska reglerna, som bland annat kräver att vi har korrekta nyheter. När man är inne på sociala medier är det viktigt att man tänker på vem avsändaren är. Jag tycker dock att många unga har mycket kunskap i källkritik. Det känns som skolorna jobbar mycket mer med källkritik än när jag gick i skolan.
Vad finns det för utmaningar för den lokala tidningen?
– En vanlig dag ägnar människor mellan 9 och 85 år i snitt närmare sju timmar åt att ta del av medier. Allt från strömmad musik, Youtube, sociala medier till ljudböcker och digitala dagstidningar. Vi konkurrerar om människors tid, det är den största utmaningen. Det ställer högre krav på vår journalistik. Den måste vara relevant, tydlig, nära och presenteras på ett bra sätt.