Med blott några månader kvar av amerikansk militär närvaro i Afghanistan har det planerade tillbakadragandet ändrat politisk färg. Donald Trumps ursprungliga plan har skjutits fram några månader, med nytt slutdatum på den symbolladdade dagen 11 september, och genomförs nu av Joe Biden.
Samtidigt anklagar republikanerna den demokratiske presidenten för att fatta ett felbeslut. I sak finns en del som talar för att de har rätt. En amerikansk underrättelseanalys som har rapporterats av bland annat Washington Post målar upp ett scenario där talibanerna fortsätter att ta kontrollen över distrikt i Afghanistan och den afghanska statens styrkor antingen kapitulerar eller nedkämpas. Den afghanska regeringen kan falla inom sex månader från det amerikanska tillbakadragandet, enligt analysen.
Bidenadministrationen är inte heller särskilt hoppfull. Presidentens eget rättfärdigande av beslutet att dra tillbaka de amerikanska soldaterna är att målet med interventionen – att förneka terrorister en bas för deras attacker mot USA – har uppnåtts, och att det i övrigt är dags att låta den afghanska befolkningen bestämma över sin framtid.
Vid en pressträff den 25 juni sade Bidens presstalesperson Jen Psaki att beslutet var i linje med presidentens uppfattning att kriget inte är ”winnable”. I kungörelsen av beslutet att dra tillbaka styrkorna med slutdatum 11 september tog Biden uttryckligen ställning mot att göra tillbakadragandet beroende av hur situationen utvecklar sig. Eftersom det inte finns något bra svar på vilket tillstånd som borde råda för att USA ska kunna dra sig tillbaka, och vad det kostar i termer av pengar och liv att uppnå ett sådant tillstånd, är frågan inte heller avgörande.
Ett ytterligare stråk i president Bidens sätt att resonera är att konflikten med talibanerna helt enkelt har blivit för gammal. Den har hållit på för länge, den är inte längre modern. ”Snarare än att åter ta upp kriget med talibanerna måste vi fokusera på de utmaningar som ligger framför oss”, sade Biden i april – och exemplifierade med ett alltmer påstridigt Kina, cyberhot och pandemier.
Omodern eller ej, och oavsett om USA deltar eller ej, fortsätter dock konflikten om Afghanistan. När den afghanske presidenten Ashraf Ghani nyligen besökte Washington, beskrev han läget i sitt hemland som en parallell till det läge som rådde i USA 1861 – det vill säga det år då det blodiga amerikanska inbördeskriget utbröt. Det är en tankeväckande bild av säkerhetsläget efter 20 års internationell militär närvaro.