Correns fokus är det lokala, men vid stora nyhetshändelser ser vi alltid ett enormt intresse för omvärlden hos er läsare.
Vi såg det vid ubåtsdramat den gångna veckan och vi såg det vid Wagnergruppens revolt mot ryska försvarsledningen i helgen.
Plötsligt stod denna Jevgenij Prigozjin i världens centrum. Plötsligt var det honom ni läsare och tittare av världens alla medier var mest intresserade av. Putins kock som han har kallats. Mannen bakom trollfabrikerna som sägs ha påverkat det amerikanska presidentvalet 2016 och som nu driver världens största armé av legosoldater.
Här ett försök till sammanfattning av frågorna som dominerade nyhetsflödet i midsommarhelgen:
Vem är Jevgenij Prigozjin?
– En 62-årig ryss vars kriminella bana inleddes 1979 då han dömdes till villkorligt fängelse för stöld. 1981 dömdes han till ytterligare tolv års fängelse för rån, svindel och befattning med prostitution av minderåriga. Efter nio år i fängelse började han sälja varmkorv, startade en livsmedelskedja och sedan också en kedja med exklusiva restauranger. Genom de senare kom han nära Vladimir Putin och 2002 bjöd Putin George W Bush på middag på Prigozjins fartygskrog New Island. Tidigare i år erkände Prigozjin, i en intervju med Der Spiegel, att han ligger bakom den ökända trollfabriken Internet research agency, IRA. Prigozjins trollfabriker låg enligt många analytiker bakom påverkanskampanjerna mot Hillary Clinton, för Donald Trump, i det amerikanska presidentvalet.
Vad är Wagnergruppen?
– En rysk paramilitär grupp som omnämndes första gången 2014. Gruppen har hämtat en betydande mängd soldater ur ryska fängelsen. Förutom i kriget i Ukraina har gruppen varit aktiv i konflikterna i Sudan, Centralafrikanska republiken, Mali, Libyen och Syrien. Enligt Prigozjin har Wagnergruppen 25 000 soldater i anfallskriget mot Ukraina.
Varför revolterar Prigozjin mot Rysslands militärledning?
– Prigozjin har varit i konflikt med det ryska försvarsdepartementet i flera månader. Bland annat har han anklagat försvarsminister Sergej Sjojgu för högförräderi när han tyckte att ammunition levererades för långsamt till Wagnergruppen. På midsommaraftonen eskalerade konflikten när Prigozjin lade ut flera inlägg på meddelandeplattformen Telegram där han menade att den ryska militärledningen, och då framför allt Sjojgu, ljugit om skälen till att invadera Ukraina och att rysk militär attackerat Wagnergruppens soldater. Natten till lördagen gick Prigozjins styrkor in i Ryssland och började röra sig mot Moskva. På lördagskvällen vände man om efter att ha förhandlat sig till ett avtal via Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko, som förhandlade för Putins räkning.
Vad innebär revolten för Ryssland?
– Framför allt en betydande försvagning av den ryska regimen. Att mitt under brinnande krig visa upp de här inre stridigheterna för hela världen, och inte minst för de egna styrkorna och den egna befolkningen, kommer få enorma konsekvenser. Putins ställning är definitivt försvagad, detsamma gäller troligen stridsmoralen i de ryska trupperna.
Hur påverkar revolten det ryska anfallskriget mot Ukraina?
– Säkerligen stärks stridsmoralen i de ukrainska trupperna och det ukrainska folket. En effekt som inte ska underskattas i en så långvarig konflikt som detta krig blivit.
Hur påverkas omvärlden av de ryska interna stridigheterna?
– Inte mer än att den måste följa utvecklingen noggrant. Att en stat med en så stor kärnvapenarsenal skakas av interna stridigheter, och ytterst ett inbördeskrig, är en risk för hela världen. Och är detta inledningen på Putins fall är det såklart i allas intresse vem som kommer efter honom.
Vad händer nu?
– På de flesta fronter fortgår kriget som före helgens revolt. Men enligt många militära experter blir de följande två veckorna avgörande för att se hur Putin och den ryska försvarsledningen hanterar revolten. Ingen tror att Putin kommer att glömma den i sin relation till Prigozjin. "Det här är ett enormt slag mot den ryska makteliten och det politiska system som Putin har försökt att skapa de senaste 20 åren. Han har blivit offentligt förödmjukad" sa Aleksandr Golts, expert på rysk militär och analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, i en TT-intervju på söndagen.