I dov coronastämning ser jag bakåt hundra år. Då plågades världen av spanska sjukan i tre år med tiotals miljoner döda. Visst var det värre. Men se´n kom det glada 20-talet – ska vi våga hoppas på en upprepning?
I så fall en upprepning av vad? Korta kjolar, shinglat hår och charleston? Scott Fitzgerald och svenska balettens succéer i Paris. Eller hyperinflation och ölkällarkupp i München.
Självklart inte. Historien går inte i repris. Vad är det då vi skulle vilja se komma igen? Framåtkänslan – att lämna något mörkt och tungt bakom sig, att få börja om.
För 1920-talets människor var det stora kriget 1914-18 erfarenheten som förändrade allt, de som överlevde både krig och pandemi fanns sig leva i en helt ny värld. Så kommer det definitivt inte att vara efter coronan. Sjukdomen smittar och smittar och kommer tillbaka men i grunden är vi säkra på att förr eller senare bemästra den. Och återgå. Till vad?
Livets glada dagar, champagne och nya klubbar, nygamla resmål i Europa och helt otrampade stigar i resten av världen. Ett nytt mode – färgrikt och flärdfullt, osannolika fester, galakonserter och världsturnéer – ett nytt glatt 20-tal, alltså.
Så tänker sannolikt många, inte minst alla de som nu är förlorarna i besöksnäringen, modevärlden, musik- och nöjesindustrin. Och visst suckar vi där hemma efter resor, middagar, bröllops- och 50-årsfester – och helt vanlig shopping.
Men – efter den första solresan, efter första stora kalaset lockar nästa lika mycket? Och alla unga som tillbragt ett par tre terminer som skärmstudenter och som har några år kvar till examen, som sett bostadspriserna rusa uppåt – tror de på brakfester?
1920-talet var glatt, ja men så mycket mer. Det var då demokratin slog igenom i Sverige, i riksdagsvalet på hösten 1921 röstade både kvinnor och män. Regeringar av alla partifärger efterträdde varandra – det krävde kompromiss och förhandling om viktiga reformer, en ny äktenskapslag till exempel som jämställde kvinna och man.
Där kom ny litteratur – Karin Boye, Eyvind Johnson – och den nya filmen som ännu var stum. Ny design – Swedish grace kom den att kallas. Nya tankar – psykoanalysen och det feministiska tänkandet hos Fogelstadgruppen.
Där var både arbetslöshet och uppsving. Och så Ivar Kreuger som satte fart på spekulationslusten hos var och varannan. Summan då?
Det förra 20-talets roman nummer ett är Birger Sjöbergs "Kvartetten som sprängdes". Den berättar om människors framgångsberusning och fall - och om deras förmåga att slå sig till ro i måttlighet med det som gäller i alla tider: vänskap och kärlek i den lilla världen.