Jag var i tonåren när två killar i toalettkön på McDonalds drog med mig in på toaletten och började slita i mina kläder. De var fulla och fumliga och hade inte låst dörren, så en rejäl örfil från en ung och ganska stark stalltjej räckte som avskräckning. 

För precis två år sedan skedde något anmärkningsvärt. I land efter land, bransch efter bransch, använde (mestadels) kvinnor modern teknik för att verkställa en social revolution. En revolution som likt en osynlig men fullständigt obeveklig fiskare svingade sina nät över pölar, sjöar och hav och drog upp de fula fiskarna till ytan. En efter en. 

Jag rös när kvinnor unisont tog bladet från munnen och pratade om det som tidigare varit dolt. Jag rös för att modern teknik visade sig vara det mest effektiva, ändå oblodiga vapen som världen skådat. Jag rös när jag hörde det digitala mullrandet som förändrade världen till det bättre på ett sätt som ingen jämställdhetsinsats någonsin tidigare lyckats med. Jag rös för att jag förstod att mina döttrar kanske kan växa upp i ett transparant hav där fula fiskar inte längre har samma gömställen. 

Jämställdheten i världen går framåt, men jämställdhetsjävulen spökar alltjämt. I rapport efter rapport visas att kvinnor överträffar männen i hela utbildningssystemet. Men sedan får de genomgående lägre inkomst. Varför? 

Kvinnor föder barn och kan producera mjölk? Är det där skon klämmer? Att eftersom kvinnor drar det otvivelaktigt tyngsta lasset när det gäller att föra mänskligheten vidare, så kan de inte anses ha rätt till samma timpenning på arbetsmarknaden? 

Kvinnor är mer trygghetsfokuserade? Kvinnor tar generellt mindre och mer genomtänkta risker och krockar exempelvis inte lika ofta i trafiken. Då kan de inte anses vara värda samma lön som en man som gått samma utbildning? 

Män och kvinnor har egentligen ganska få olikheter. Men skillnaderna har filtrerats genom historiska glasögon och cementerat en uppfattning om att män är mer värda än kvinnor. Det är en ren fantasiprodukt. En fantasiprodukt som vidmakthållits av religioner, politiska system och inskränkta individer som ibland använt sin muskelstyrka och aggression. 

Hur kan moderna människor låta sig kidnappas av dinosaurieföreställningar när det kommer till synen på män och kvinnor? Hur kan vi hemfalla åt våra lata hjärnor och de förprogrammerade förställningsramarna som härstammar från svunna tider? 

Män och kvinnor är lika mycket värda. På arbetsmarknaden, i familjen, i samhället och i politiken. Så var det innan metoo, så är det idag och så måste det förbli även i framtiden.