Att det finns rika och fattiga länder i världen kan tyckas orättvist. Och det är det också. Men det är viktigt att förstå att det inte är tack vare att vissa länder är fattiga som de rika är rika. Och det gäller även för människor i rikare länder. Generellt gäller att om grannens välstånd är högt så gynnar det dig också. Men vad är då rikedom och vilket ursprung har den?
I den internationellt bästsäljande boken ”Why Nations Fail” (Varför nationer misslyckas) skriver författarna Daron Acemoglu och James Robinson om hur det viktiga är att ett land har inkluderande institutioner som är stabila över tid. Kort sammanfattat: demokrati och marknadsekonomi skänker trygghet, framtidstro och i förlängningen välstånd.
Varför ska bönder lägga pengar på en plog, när staten/kungen/diktatorn ska ha 75 procent eller mer av skörden? Det straffar sig bara att investera och skapa något för framtiden. Och när människor lever ur hand i mun och äganderätten inte är skyddad, då förblir människor och länder fattiga.
I ett historiskt perspektiv är det först under de senaste 250 åren som vi har kunnat se ett ökande och mer spritt välstånd. Och även om världens fattigdom halverats under de senaste 20 åren, så är det lättare att förstöra ett lands grundläggande institutioner än att bygga upp dem.
Även om det verkar enkelt på pappret, så är det svårt att åstadkomma de positiva förändringar som skapar bättre förutsättningar. Varför skulle en diktator som Mugabe i Zimbabwe gå med på att lämna ifrån sig makt, bara för att hans folk skulle tjäna på det? Varför skulle kommunistpartiet i Kina införa demokrati, när de själva då kan bli bortröstade? Även om det skulle finnas en moralisk insikt om att det skulle gagna fler att ge delaktighet och lika villkor, så saknas drivkrafterna.
Just för att så få förstår vad det är som leder till välstånd, är det också många som gärna ger sig på dess grunder. Kanske av okunskap, nonchalans eller avundsjuka. Inte desto mindre skulle det vara katastrofalt att lyssna på personer som vill ”ta de rikas pengar och dela ut dem”. För vad det betyder är att människor som berikat andra genom att erbjuda produkter och tjänster till den som sett ett värde i att betala för dem, dessa människors insatser ska inte längre räknas.
Och vad händer med ett land där rikedomen ses som allas tillgång? Hur många mål skulle Zlatan göra om han visste att hans fot skulle amputeras efter att han gjort mål?
Den som vill förbättra världen måste förstå den, och vara ödmjuk nog att inse att egna önskemål inte nödvändigtvis är det som ger det bästa resultatet.
Av det skälet önskar jag att Fredrik Virtanen, Henrik Schyffert, Göran Greider, Daniel Suhonen och en massa andra vänsterprofilerade män, samt alla som sympatiserar med extremisterna i Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna får denna bok i julklapp. Det skulle leda till ett rikare och bättre debattklimat i Sverige. Och möjligen också en ökad förståelse för att demokrati, marknad, tolerans och frihet inte bara är gott i sig, utan också gör gott.