Det lugn som tycks råda i Ukraina är bedrägligt, men kan kanske bestå ganska länge i ett ryskt försök att få stöd hos de EU-stater som vill lätta på sanktionerna mot Ryssland. Följer man rysk inhemsk propaganda kan man inte bortse från att den speglar en aggressiv politik och en hårt uppblåst fiendebild. Snart tror nog ryssen i gemen att ett anfall från Nato är förestående. Problemet med propagandan är inte bara att såväl ryssar som omgivande nationer skräms, utan också att Putinregimen efterhand pratar bort en del av sin politiska handlingsfrihet. Det skapas förväntningar både inom krigsmakten och inom säkerhetsorganisationerna som man kan bli tvungen att infria.
Många betraktare, däribland jag, fruktar att motsättningarna i Ukraina på sikt kan spilla över i de baltiska staterna. Ryssarna har två säkerhetspolitiska svagheter i Östersjöområdet, som kan bli akuta om motsättningar till Nato och grannstaterna vid Östersjön fortsätter att skärpas i den takt som nu sker.
Ryska behov att skydda Sankt Petersburg och säkerställa sjöfart till staden måste ses som rimliga. Likaså möjligheter för den del av Östersjömarinen som finns i området att kunna löpa ut ur Finska viken. När Stalin 1948 påtvingade finländarna Vänskaps- Bistånds- och Samarbetsavtalet var det omsorgen om Leningrad som drev honom och motiven är fortfarande aktuella. Att militärt ta kontroll över Finska viken vore dock en stor operation med vittgående konsekvenser och problem för ryssarna.
Behoven av ostörda förbindelser med Kaliningrad genom Litauen är dock minst lika angelägna att tillgodose. Att de löper genom ett Natoland och på gränsen till ett annat sådant, det vill säga Polen som nu rustar upp, är säkert en konstant orosfaktor i Moskva. Beroende på var ryssarna skulle vilja säkra en korridor är området inte mer än drygt tio till tolv mil långt. Nöjer vi oss inte med att tala om hotet mot Baltikum enbart i allmänna termer, så ger korridoren till Kaliningrad en möjlighet att bli mer konkret, ja rent av att måla fan på väggen.
Bilden kan tecknas så här: militära resurser förs dolt till Kaliningrad sjövägen och kombineras med föranmälda militära övningar i Vitryssland samt marina övningar i Östersjön. En väl förberedd operation för att besätta en korridor slutförs sedan på enbart några timmar. Motiv för insatsen torgför man lätt. Natos ökande verksamhet i Litauen påstås utgöra ett oacceptabelt hot mot Kaliningrad. Ryssar där och i övriga Litauen beskrivs som utsatta och i behov av skydd. Samtidigt förklarar man att den militära insatsen kommer att avbrytas så fort Nato garanterar att Litauen demilitariseras i och runt en korridor. Varje försök från Nato att återta korridoren kommer enligt Moskva att mötas med en insats av kärnvapen mot mål i både Litauen och Polen.
Så kan ett pokerspel utformas, om ryssarna vill syna Nato för att se om de europeiska Natostaterna är beredda att gå i krig för balterna eller lägger ner sina kort.
För övrigt anser jag att värnplikten måste återinföras.