Tillgång till snabbt, fungerande internet lär bli en grundförutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Redan i dag prioriterar många företag både kundservice och vanliga tjänster på sina hemsidor. När allt fler myndigheter stänger sina lokala kontor blir digital kontakt det enda alternativet till långa resor. Corona visade också att hemarbete kan fungera väl, varför det lär bli vanligare även efter pandemin.
Stora delar av landet riskerar dock att lämnas utanför i denna digitala framtid. Flera regioner varnar för att de inte kommer uppnå regeringens mål för bredbandsutbyggnad. Enligt en strategi som antogs 2016 ska hela landet ha tillgång till snabbt bredband senast år 2025. Över hälften av regionerna bedömer dock att de förmodligen inte kommer nå målet och över en tredjedel att de inte kommer nå det alls.
Det vore i så fall inte första gången regeringen misslyckas med måluppfyllelsen. Strategins första delmål var att 95 procent av landets hushåll skulle ha tillgång till snabbt bredband senast år 2020. Inte ens i storstäderna där den brukar gå snabbast låg utbyggnaden i fas, utan endast på 87 procent.
Misslyckandet var dock störst på landsbygden där över hälften av alla familjer saknar snabbt bredband. Det är också boende på landsbygden som främst kommer drabbas om målet till 2025 inte uppnås. Problemet är att det är dyrare att dra bredbandet över längre sträckor samtidigt som det bor färre personer som kan betala för det.
Många operatörer anser att det inte är tillräckligt lönsamt att installera bredband. Staten har bidragit med stödpengar, men enligt Post- och telestyrelsen, PTS, saknas fortfarande 19 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet.
Ändå tycks digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) inte vara särskilt oroad. I SR säger Ygeman att han trots varningarna tror att målet kommer att nås i tid, bland annat eftersom marknadsefterfrågan har ökat efter pandemin. Det vore självklart bekvämt om företag och kunder spontant löste problemet på egen hand, men det kanske inte ansvarigt statsråd bör förlita sig på.
Ygeman har förvisso sagt att mer pengar kommer anslås om utbyggnaden verkar stanna av i framtiden. Löften om finansiering kan nog låta bra men det är knappast helt betryggande. I praktiken skjuts problemet bara på framtiden. Regeringen bör redan nu se över planerna för att garantera att hela landet nås av den digitala infrastrukturen.
Ygeman tar inte bredbandsproblemen på allvar
Landsbygden kan lämnas utan tillgång till grundläggande samhällstjänster då bredband riskerar att inte byggas ut.
Det är boende på landsbygden som främst kommer drabbas om målet till 2025 inte uppnås. Problemet är att det är dyrare att dra bredbandet över längre sträckor samtidigt som det bor färre personer som kan betala för det än i tätbefolkade storstäder.
Foto: Helena Landstedt/TT
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.