Linköpings kommun kan snart bli ensam ägare av Vreta Kluster AB. Alltså bolaget som i Vreta Kloster driver centrumet för länets gröna näringar.
Man kan säga att Vreta Kluster AB är lantbrukets motsvarighet till bolaget Linköping Science Park, som även det är kommunägt.
Vreta Kluster AB är just nu i behov av pengar. En genomlysning av ekonomin under 2023 uppdagade ett antal felaktigheter i bokföringen, vilket medförde ett minusresultat som uppgår till 2,2 miljoner kronor.
På senaste kommunfullmäktige i Linköping beslutades att det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors, som äger 73 procent av Vreta Kluster AB, kan skjuta till pengarna som krävs. Det bestämdes också att om övriga aktieägare inte vill gå in med pengarna i tillskott så får det kommunala bolaget lösa in aktierna.
Det här innebär att Linköpings kommun kan tvingas köpa tillbaka de aktier som såldes för bara ett par år sedan. Då var ambitionen att försöka öka engagemanget kring Vreta kluster, vilket var en bra plan. I de bästa av världar behöver inte kommunen finansiera den här typen av verksamhet.
Vad kommunen nu vill med bolaget är oklart. Men något lär vara på gång. I beslutsunderlaget står det att Sankt Kors vill få rådighet över Vreta Kluster AB för att utreda bolagets roll och framtida ägarformer.
Att det behövs ett kunskapsnav för Östergötlands lantbruk är dock uppenbart.
Östergötland är jämte Skåne landets starkaste jordbruksbygd. Trots det saknar Sveriges lantbruksuniversitet en verksamhet i länet, något som finns i stort sett i alla andra län med mycket lantbruk.
Lyckligtvis har det växt fram verksamheter som kompenserar för de statliga bristerna. Vreta kluster är en sådan verksamhet. En annan är initiativet Agtech Sweden, som Linköpings universitet huserar. Den satsningen ska göra Östergötland till en av världens mest framstående regioner inom jordbruksteknologi.
Agtechs vision kan låta svår att nå. Men vid en närmare granskning är förutsättningarna goda.
På Östgötaslätten finns några av världens bästa åkerjordar. Och där slätten möter skog och sjöar är förutsättningarna för att hålla nötdjur oslagbara.
Östergötland är också ett centrum för livsmedelsförädling. I Linköping har Arla ett stort mejeri och Scan ett stort slakteri. I Mantorp har Lantmännen landets största bageri för bake off-produkter.
Utöver det finns Väderstad AB, som är en stor tillverkare av lantbruksmaskiner. Samt nya innovativa företag, likt Agricam som utvecklar teknik för mjölkgårdar.
Linköpings kommun – som tar höjd för att bli ensam ägare till Vreta Kluster AB – bör därför se vikten av att samverkan och innovation stimuleras inom de gröna näringarna. Däremot bör formerna ses över.
För de företag och institutioner som driver innovation inom lantbruket verkar snarare söka sig till Mjärdevi än Vreta kluster. I Mjärdevi har Västerstad under senare tid öppnat ett stort kontor. Även Agricam har sin adress på Teknikringen. Och det här är inte konstigt.
Det kluster av företag som finns i Mjärdevi och andra delar av staden – och som Linköping Science Park arbetar för – gör saker som är direkt relevanta för lantbrukets utveckling. Säkra fordon och säkerhetssystem, sammankoppling och mobilt bredband är bara några av Linköping Science Parks profilområden som har högsta relevans för lantbruket.
Det rimligaste vore därför att Vreta kluster med tiden blir en del av Linköpings Science Park.