I förhållande till vindkraften är försvarsintresset en våt filt. Åtminstone enligt Rickard Nordin, Centerns energi- och klimatpolitiska talesperson, som i en intervju med SR (20/12) ställer sig kritisk till att försvarsmakten ofta säger nej till nya vindkraftsbyggen.
Enligt en överenskommelse med regeringen har försvarsmakten därför fått i uppdrag att se över om det går att villkora tillstånd för vindkraft, i stället för att säga blankt nej. Det är inte fel i sig att undersöka om det går att få till kompromisser mellan olika intressen.
Men symptomatiskt i sammanhanget är att det genast är försvarsintresset som anses vara till besvär för vindkraften. Man kunde ju också tänka sig att det är vindkraftsutbyggnaden som riskerar att försämra möjligheten att försvara landet.
Att stora turbiner som är mer än hundra meter höga kan vara ett störningsmoment är egentligen inget konstigt. För försvarets del innebär det flera problem. Vindkraftverken inkräktar till exempel på lågflygningsområden som finns i Norrbotten och Småland. Bladen på vindkraftverken reflekterar radiovågor och radar och kan därför utgöra en risk om de är nära flygbaser.
Dessutom är varningsljusen på kraftverken energisnåla och därmed svåra att upptäcka med bildförstärkare i mörker. Vindkraftverken är därför ett hot mot totalförsvarets personal, inte bara i kris och krig, utan även i vardagen för till exempel ambulansflyg och sjöräddning. Och problemen kommer inte att minska i takt med att vindkraftverken blir allt högre och större. Lagarna som kringgärdar vindkraften togs ju fram när kraftverken var betydligt mindre.
Uppdraget till försvarsmakten kommer bara ett par månader efter att regeringen tillsatte en utredning om det kommunala vetot, som också beskrivs som ett hinder mot vindkraftsutbyggnaden. Det är tydligt att den politiska viljan fortfarande står bakom just vindkraften, även efter att elcertifikatsystemet börjar fasas ut.
Att vindkraften krockar med många andra intressen borde ses som en naturlig begränsning, precis som att kärnkraften genererar avfall. Alla kraftslag borde användas inom sina egna ramar, vilket sammantaget innebär att vi får en gynnsam mix i elsystemet.
Vindkraften kan då leverera el när det blåser, medan den planerbara vatten-, värme- och kärnkraften kan täcka upp för resten. Men samhällsintresset att bygga fler vindkraftverk är inte så stort att det trumfar intresset av ett fungerande luftförsvar. Det finns flera sätt att producera el, men bara ett försvar.