Det blir allt svårare att hitta platser som är både lämpliga och möjliga för att bygga nya vindkraftverk. Vindkraftsbranschen möter återkommande hinder i samband med dess expansion, men lösningen måste vara anpassning. Det är varken rimligt eller önskvärt för politiken att fortsätta elda på den kraftiga utbyggnad av vindkraften som skett de senaste åren.
Vindkraftens miljömässiga fördelar är påtagliga, men får inte överskugga de problem som uppstår om energislaget blir en alltför bärande del av vår elförsörjning. Det går inte att kontrollera produktionen av vindkraft på samma sätt som vatten- och kärnkraft. Om det inte blåser måste andra kraftslag täcka upp.
Och om det blåser för mycket är risken att produktionen överstiger efterfrågan, och elpriset blir då negativt. Detta skedde under några timmar i februari och är inte önskvärt på en fungerande elmarknad. Ytterligare bekymmer med vindkraften är att den bidrar till lägre kvalitet på elen, eftersom den saknar så kallad svängmassa som vatten- och kärnkraft bidrar med.
Det finns således inget önskvärt i att genom regleringar gynna just vindkraften för att den ska fortsätta expandera. Precis som alla andra behöver vindkraftsbranschen finna sig i en verklighet där andra intressen konkurrerar om utrymmet. För vindkraften handlar det bokstavligen om utrymme. I fPlus (26/5) förklarar företrädare för branschen att bland annat utdragna tillståndsprocesser och kommunalt veto utgör hinder för nya vindkraftverk.
Vad gäller tillståndsprocesserna, som kan vara uppemot 10 år, vore det önskvärt att se över vad som kan förenklas. Det är inte rimligt att investeringar ska behöva sväva i ovisshet under onödigt lång tid. Det bör dock inte ske på bekostnad av det kommunala vetot eller äganderätten. Intressen om förnybar energi står inte över det kommunala självstyret. Ofta sammanfaller också platser lämpliga för vindkraft med områden som är kritiska ur försvarssynpunkt.
Vindkraftsbranschen har dock vant sig vid att gynnas politiskt, till exempel genom systemet med elcertifikat. Det har nu lett till ett lågt elpris och en priskollaps i elcertifikatsystemet. Investerare bakom tio år gamla och mindre effektiva kraftverk riskerar därför att gå i konkurs.
Lärdomen av vindkraftsläxan är att politiska gräddfiler för vissa intressen inte lönar sig i längden. Då blir det som borde vara ett positivt bidrag i vår energimix i stället till skada för både marknad och samhälle.