Skolbibliotek med utbildade bibliotekarier fyller en grundläggande uppgift på en skola. De är en viktig resurs i det centrala arbetet med att stimulera och utveckla elevernas läsande. De kan också erbjuda specialistkompetens i för vår tid högst relevanta kunskaper som informationssökning och källkritik. För många elever erbjuder biblioteken inte minst en tillflyktsort med studiero och lugn.
Därför är det besvärande att bara en minoritet av svenska skolbarn faktiskt har ett bemannat bibliotek på sin skola. Enligt en färsk rapport från Lärarstiftelsen, med den föga uppmuntrande titeln Biblioteksdöden, har bara var tredje grundskoleelev i dag tillgång till skolbibliotek.
Andelen gäller för kommunala skolor. I fristående grundskolor är siffran 20 procent. Skillnad mellan offentlig och fristående huvudman går igen på gymnasial nivå. 80 procent av gymnasisterna på kommunala gymnasier har bemannade skolbibliotek men bara 15 procent av dem som går på fristående gymnasier.
Att de kommunala har bättre täckning innebär inte att det är frid och fröjd. Enlig rapporten saknas till exempel skolbibliotek helt i 88 kommuner i Sverige. Den officiella förklaringen då är ofta att skolorna samarbetar integrerat med de vanliga kommunala folkbiblioteken. Lärarstiftelsens rapport ställer dock ett stort frågetecken kring om detta samarbete alltid fungerar. Även folkbiblioteken har blivit färre de senaste årtiondena. De senaste 25 åren har tre av tio folkbibliotek lagts ned. Det påverkar även skolorna.
Klart är att tillgången på just skolbibliotek behöver bli bättre. Skollagen betonar nämligen att alla elever ”ska ha tillgång till ett skolbibliotek”. Exakt vad detta innebär är något vagare då det bara står att ”skolbibliotek ska vara lämpligt placerade de för grundskole- och gymnasieelever”. Vagheten har utnyttjats både av kommuner och fristående huvudmän för att spara in på bibliotek och bibliotekarier.
Sedan förra året finns en statlig utredning, Skolbibliotek för bildning och utbildning, som föreslår ett förtydligat ansvar för skolans huvudmän att garantera elevernas tillgång till skolbibliotek. Normen ska vara bemannat bibliotek på skolan om inte särskilda skäl finns. Förslaget borde gå att få igenom riksdagen. När tidningen Biblioteksbladet nyligen gjorde en rundfrågning bland partierna om hur de ställde sig till biblioteksutredningens förslag var samtliga i grunden positiva (28/2).
Låt oss hoppas att politikerna snart kan komma till skott. En skola utan bibliotek är dåligt rustat för sin uppgift att fostra framtidens medborgare. Frågan borde kanske vara om en skola utan bibliotek ens kan kallas för en skola.
Mathias Bred är ledarskribent vid Svenska Nyhetsbyrån