Ledare: Vi måste försvara privatlivet – det här ska du läsa i sommar

Romanen 1984 av George Orwell fyllde 75 år. Boken gavs ut första gången i juni 1949, men trots att tiden har gått har Orwells dystopiska framtidsroman fortfarande något att säga.

En sak många reflekterat över är att i Orwells framtid har de styrande installerat skärmar i alla hushåll. Skärmarna förser människorna med information och förströelse, men de används också för att spionera på människorna i deras hem och kartlägga deras vanor och åsikter.

Går det att tänka sig en mer träffande metafor för vår tids smarta telefoner och sociala medier?

År 2024 går vi alla runt med skärmar som samlar data om oss. Har vi dessutom laddat ned appen Tiktok är det den totalitära kinesiska regimen som finns bakom.

Romanens huvudperson Winston Smith arbetar på Sanningsministeriet. Bland hans arbetsuppgifter ingår att stryka och ändra historiska källor så att de bättre passar eliternas ideal. Särskilt viktigt är det att radera så kallade tidigare personer – människor som regimen inte längre ansåg önskvärda.

Överhuvudtaget är makten över historien och orden central i framtidsdystopin. Alla gamla gator och offentliga platser har fått byta namn till något modernt och intetsägande som inte kan förarga de styrande. Winston Smiths kollegor arbetar med att byta ut gamla ord mot nya – nyspråk.

För den som följt debatterna om cancelkultur och om wokeism vid amerikanska och brittiska universitet känns Orwells beskrivningar kusligt aktuella. Det är även en annan företeelse i romanen, nämligen de så kallade ”hatminuterna”.

Undersåtarna får ibland ta rast för under några minuter hänge sig åt kollektivt hat mot någon person eller grupp som regimen pekat ut. Hatminuterna blir en ventil för frustrationen människorna känner i sin vardag.

Det är många som har noterat att hatminuterna liknar vad som sker på moderna sociala media som till exempel X, tidigare Twitter. Människor kan gå samman i drev där de ondgör sig över ”klägget”, ”Sverjevännerna”, ”vänsterblivna”, ”fiskmåshögern”, eller vilka de nu ser som det annorlunda och oönskade.

Hatet driver fram polarisering och ett samhällsklimat där det demokratiska samtalet inte längre kan föras. Hatminuterna känns högst aktuella år 2024.

Många trodde nog annars att Orwells roman skulle förlora i aktualitet efter murens fall. 1984 handlade helt uppenbart om en socialistisk diktatur. Flera av begreppen och företeelserna i romanen var direkt hämtade ur Sovjetunionens historia.

Orwell hade genomskådat kommunismen och ville varna människorna som ännu levde i fria samhällen. Boken var ett tidigt inlägg i kalla krigets ideologiska kamp.

Trots det är 75-åringen fortfarande relevant. Vad boken lär oss idag är att totalitära tendenser kan uppstå i alla samhällen, inte bara i diktaturer.

Även om vi lever i en fri och öppen demokrati med marknadsekonomi måste vi vara beredda att försvara vår rätt till privatliv och vår rätt att bilda våra egna åsikter. Romanen 1984 är värd att läsa om i sommar.