Svenska kommuner lägger alldeles för lite pengar på läromedel. Trots att bra skolböcker är en förutsättning för inlärning så att alla elever får en god utbildning. Ändå tycks regeringen lägga större fokus på att öka digitaliseringen i skolan.
Nyligen gav utbildningsdepartement i uppdrag åt Skolverket (4/7) att ta fram en fortsatt nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. En sådan finns redan sedan 2017 men löper ut i år. Denna har tre fokusområden (SKR 15/6). Det första är att alla barn och elever ska utveckla digital kompetens, vilket ska ske i alla delar av skolväsendet. Det andra att det ska finnas likvärdig tillgång till och användning av digitala verktyg. Det tredje att det ska ske forskning och uppföljning rörande digitaliseringens möjligheter.
För den som har tillbringat tid med dagens barn och unga är det nog inte bristen på digital kompetens som framstår som skolans mest pressande problem. Mycket forskning tyder på att digitala hjälpmedel är sämre för inlärning än traditionella böcker. Delvis för att teknik kan strula och exempelvis dålig uppkoppling kan ta tid från studierna. Men även själva läsningen blir bättre av att använda fler sinnen och ha tydligare uppfattning om var i boken viss information går att hitta.
Detta fokus på digitalisering och ny teknik är olyckligt då tillgången på andra läromedel fortfarande är för låg i många skolor. Inte ens i storstäderna läggs tillräckligt med pengar, rapporterade nyligen facktidningen Skolvärden (29/6). År 2020 lade Malmö 1 011 kronor per elev varje år, Göteborg 978 kronor och Stockholm endast 847 kronor.
Det är långt ifrån tillräckligt konstaterar Lärarnas Riksförbunds ordförande, Åsa Fahlén. Enligt henne vore ett bra riktmärke att göra som i Finland. Där går minst 1,5 procent av skolans pengar per elev till just läromedel. Det är nästan dubbelt så mycket som de tre storstadskommunerna lägger.
Problemet är dock stort även i resten av landets kommuner. Enligt Läromedelsföretagens senaste läromedelsbarometer var det bara värmländska Kristinehamn som år 2020 nådde 1,5 procentsmålet. Men det behöver inte vara så.
Förra sommaren presenterades en utredning (17/8) om att öka tillgången på goda läromedel, och särskilt skolböcker, i skolan. Inte mycket har dock hänt sedan remisstiden gick ut i december. Ska undervisningen bli bättre i svenska skolor bör utredningens förslag realiseras så snart som möjligt. Tills vidare nöjer sig dock utbildningsdepartementet med ytterligare digitalisering. Det är knappast vad skolbarnen behöver.
Daniel Åkerman är ledarskribent vid Svenska nyhetsbyrån