Vi måste göra mer för att skydda Östersjön, sa statsminister Ulf Kristersson (M) häromdagen. Planen är att under året få till en gemensam sjöövervakning med andra Nato-länder.
Att göra Östersjön tryggare är jätteviktigt för Sverige. Med stängda landförbindelser till Ryssland är det som om vi alla – svenskar, finländare och norrmän – bor på en ö.
Visst finns Öresundsbron. Men utöver den är vi helt beroende av sjötransporter för vår nödvändiga handel med omvärlden. Svensk ekonomi står och faller med exportindustrin.
Och inte bara bygger välståndet på att vi kan handla med andra länder. Mycket livsviktigt köper vi från omvärlden – som mediciner, drivmedel och mat.
Därför är det så oroande att frihandeln i Östersjön framstår vara utsatt för vad som liknar en slug attack. Det handlar om att ett antal handelsfartyg under senare tid har skadat viktiga undervattenskablar.
Den senaste incidenten inträffade på juldagen. Då förstördes elkabeln Estlink 2, som går mellan Finland och Estland, samt ytterligare tre undervattenskablar. Och hade inte en finsk insatsstyrka satt stopp för den oljetanker som släpade ankaret efter sig skulle troligen ännu mer viktig infrastruktur förstörts på havsbotten.
Ryssland misstänks ligga bakom attackerna. Men kopplingarna grumlas, när de utpekade handelsfartygen är flaggade i andra länder. Det här är dock utmärkande för hybridattacker.
Något annat som pekar på att vi är utsatt för en välregisserad hybridattack är att den fyller flera syften, som alla råkar gynna Ryssland. För bortom de direkta effekterna – förstörd infrastruktur och stresstest av länders beredskap – riskerar den viktiga handeln runt Östersjön att försvåras.
När det är handelsfartyg som återkommande förstör viktiga undervattenskablar kan det från Natos sida leda till hårdare kontroll av fraktfartyg, vilket är en enorm uppgift givet hur många fartyg som trafikerar Östersjön. Och ökad Nato-närvaro eller fartygskontroller är något som i sin tur Ryssland kan använda som förevändning för att öka sin militära närvaro i Östersjön.
Utvecklingen är oroande. Inte minst sätter den ljus på att vi är oerhört beroende av att handeln med omvärlden fungerar smärtfritt.
Vad kan vi då göra? Två saker. Dels göra vad vi kan för att trygga Östersjön, som Ulf Kristersson är inne på. Dels stärka vår egen beredskap – så att vi klarar oss om handeln störs. Vi bör odla mer av maten vi äter och tillverka mer av medicinerna som vi behöver.
Här går det att invända att mål om ökad nationell produktion i sig hotar frihandeln. Samtidigt, vilket den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg brukar återkomma till, är nu friheten viktigare än frihandeln.
Vi befinner oss på en ö i ett stormigt hav, och bör agera därefter.