Känner du igen kvinnan på bilden? Annika Strandhäll, heter hon, är socialdemokrat och jobbar i regeringen. Som socialförsäkringsminister. I ärlighetens namn är väl socialförsäkringsminister inte den hippaste statsrådsposten - hur många kan på kommando snabbt nämna Strandhälls föregångare? Guldstjärna till dig som svarade Ulf Kristersson, numera Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson. Men hans föregångare, Cristina Husmarck Pehrsson, kanske fler minns. Hon var alltså socialförsäkringsminister 2006-2010 och var den som ansvarade för Alliansens förändringar i sjukförsäkringarna.
Bespottade förändringar, kanske ska tilläggas. Alliansen införde en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, kallad "stupstocken" av de politiska motståndarna. Konsekvensen av denna blev dels att fler gick tillbaka till arbete, dels att media fylldes av förfärande fall av cancersjuka, förlamade och andra helt uppenbart oförmögna att jobba som förlorade sin ersättning. Husmarck Pehrsson utsågs till syndabock. Under Kristerssons tid mjukades reglerna upp och individanpassningen ökade, men den bortre kontrollgränsen för sjukskrivningar bestod.
Det är svårt att säga hur många röster Socialdemokraterna vann på att bara nämna ordet "stupstock". Men de rimliga förändringarna i den ändlösa striden sjukskrivningar och sjukpensionärer, som ledde till orimliga villkor för enskilda personer, gav S många gratispoäng. Partiet behövde bara säga att är man sjuk ska man inte tvingas jobba, och folk jublade. Det lät så självklart.
Samtidigt är det lika självklart att 25- och 30-åringar inte ska dömas ut som odugliga på arbetsmarknaden, ges sjukpension och lämnas utanför statistiken med ett lycka till. Såsom skedde under regeringen Persson.
Nu stiger ohälso- och sjukpenningtalen igen och har så gjort de senaste fem åren - med 40 procent, enligt tidsskriften Fokus uträkning. Särskilt bland kvinnor och det är den psykiska ohälsan som dominerar. Försäkringskassans prognos spår att kostnaderna för sjukskrivningarna kommer att öka med 50 procent fram till år 2019. Och då har S- och MP-regeringen lovat att ta bort "stupstocken". Vem tror att sjuktalen kommer att minska?
Varför talar ingen, mer än excellente Torbjörn Nilsson på Fokus, om saken. Han ställer de stora kostnaderna för sjukskrivningarna mot de för migrationen. Gällande de senare har ansvarig myndighet - Migrationsverket - skrivit ner sin prognos. Ändå - vilken debatt är hetsigast? Ja, men migrationsdebatten handlar om mer än pengar, säger någon. Det handlar om utanförskap och integration i samhällsgemenskapen. Javisst - men gör inte sjukskrivningstalen det också?
Allt åt alla går inte. Det har konstaterats förr. Men vård och ersättning åt de sjukaste, liksom asyl och omhändertagande åt dem som flyr krig och förtryck, ska vi klara av. De som kan ska så fort som möjligt hjälpas till arbetslivet, där de får en egen försörjning och gemenskap - integration.
Anna Kinberg Batra har utmanat Stefan Löfven på duell om arbete och integration. S funderar på om handsken ska plockas upp. Kanske skulle någon från de borgerliga partierna passa på att ställa Annika Strandhäll till svars om de stigande sjukersättningarna. Eller är den debatten inte heller värd att ta?