Förvaltningsrätten konstaterar att det har stridt mot mötes- och demonstrationsrätten att säga nej till koranbränningar vid allmän sammankomst. Den här gången får Polisen bakläxa för att efter Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i vintras ha sagt nej till fler tillställningar vid ambassader i Stockholm. 

Beslutet är väntat och följer bedömningar i liknande fall det senaste året. Vi har och ska ha en starkt skyddad yttrandefrihet och demonstrationsrätt.

Det senaste årets händelser – med kravaller förra påsken och höjt terrorhot efter koranbränningen i vintras – tycks dock ha fått många att tveka. Häromdagen visade en opinionsmätning att en majoritet av väljarna, 51 procent av de svarande, tycker att det bör vara förbjudet att bränna religiösa skrifter (DN, 1/4). 

Nära 30 procent tycker även att det borde vara förbjudet att publicera bilder som "kränker religiösa symboler" samt att i text få kritisera religiösa skrifter eller symboler på ett sätt som kan uppfattas kränkande. Endast 55 respektive 56 procent av de svarande anser att det ska vara tillåtet (en ytterligare grupp är osäkra).

Naturligtvis skrämmer hoten om våld. På tisdagen grep Säpo fem personer som är misstänkta för stämpling till terrorbrott i Sverige. Säpo bedömer att det finns koppling till Islamiska staten, och ärendet sägs vara ett av flera som man arbetat med efter den uppmärksammade koranbränningen utanför Turkiets ambassad. Sverige har, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.

Redan i samband med de våldsamma upploppen för ett år sedan hördes röster som hävdade att priset för demonstrationsrätten var för högt. Men ett förbud mot koranbränningar skulle inte få konflikten att försvinna. Om Paludan i stället skulle sparka eller spotta på Koranen, skulle förstås även det reta upp.

Våldsbejakande islamister jagade konstnären Lars Vilks i 14 år för teckningen "profeten M. som rondellhund". Författaren Salman Rushdie, som fick en fatwa redan 1989, attackerades och knivhöggs i augusti. Den franska satirtidskriften Charlie Hebdos redaktion utsattes för en massaker 2015. Listan är tyvärr lång.

Människor i islamistiska diktaturer lever med hot om att stenas och hängas för friheter som vi, tack vare "provokatörer" i vår historia, har lyxen att ha. 

Det är ofria länder som behöver bli friare, inte fria länder som ska ge upp rätten att få "kränka" religion.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.