Varför dröjer utnämningen av högsta chef för länsstyrelsen?

På ett år har regeringen inte fått fram en ny landshövding i Östergötland – det är dåligt.

En stol står tom på Linköpings slott, landshövdingens tjänstebostad i Östergötland.

En stol står tom på Linköpings slott, landshövdingens tjänstebostad i Östergötland.

Foto: Frida Glenning Ströberg

Ledare2025-01-22 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För över ett år sedan fick regeringen beskedet. Dåvarande landshövding Carl Fredrik Graf hade bestämt sig för att sluta till sommaren.

Det var alltså gott om tid att hitta en efterträdare. Inget talade heller för att det skulle bli en svår tillsättning.

Östergötland har en av de mer attraktiva landshövdingestolarna i landet. Dessutom är det en av de viktigare. I tjänsten ingår att vara chef för en stor länsstyrelse. Landshövdingen är även chef för samordningen av det civila försvaret i Östergötlands, Kalmars och Jönköpings län.

Men sommaren kom och ingen ny landshövding presenterades. Och så har det förblivit.

Sedan över ett halvår sköts landshövdingens uppgifter av Ann Holmlid. Till vardags är hon länsråd.

Samtidigt går det inte att ha en tillförordnad chef över verksamheten hur lång tid som helst, i synnerhet inte när det civila försvaret ska återuppbyggas. För den tillförordnade chefen – hur bra den än är – har inte det fulla mandatet eller vet hur länge uppdraget sträcker sig, vilket riskerar att leda till att viktiga beslut skjuts upp.

Varför tillsättningen av landshövding dröjer vet vi inte heller. Den som i regeringen ansvarar för frågan är civilminister Erik Slottner (KD). Han kommenterar ingenting kring processen, hälsar pressekreteraren.

Det som återstår är därmed frågor. Och gissningar.

Kan det vara så att posten sparas till någon särskild, som inte vill ta den förrän mandatperioden börjar ta slut? Om det är så är det en lättsinnig inställning som regeringen visar till utnämningen av höga tjänster i staten.

Eller är det svårt att hitta en person som vill axla rollen som landshövding? Något som talar för det är att utnämningar dröjer även i Gävleborg och Stockholm.

Men varför vill i så fall inte den kategori som historiskt har utnämnts – toppolitiker och framstående statstjänstemän på slutet av karriären – längre ha tjänsterna? Kanske för att de tjänar mer pengar på annat. I stället för att kröna karriären som landshövding slår den framgångsrike diplomaten, statsrådet eller militären numera mynt av sina erfarenheter som konsult eller lobbyist.

En annan förklaring kan vara att kristdemokraten Erik Slottner och regeringskansliet inte lägger någon större kraft på utnämningarna av nya landshövdingar.

En sak går dock att säga med säkerhet. Det är att det ser illa ställt ut i statsförvaltningen, när regeringen på ett år inte har lyckats tillsätta en ny chef för länsstyrelsen i Östergötland tillika civilområdeschef för sydöstra Sverige.