I Göteborg härjade mässlingen nyligen. Nu är utbrottet troligen över, enligt Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare i Västra Götaland (SVT 11/2). Inga nya fall har rapporterats in sedan mitten av januari. Men utbrottet var stort med svenska mått mätt. Samtidigt införs det ett vaccinationskrav för vårdpersonal i Finland. Sverige bör ta efter. Ingen ska riskera att bli smittad av personalen när de söker vård.
Att en anställd vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg hade fått mässlingen blev en stor nyhet. Veckan efter avrådde sjukhuset från onödiga besök. Detta efter att fler fall av mässlingen uppmärksammats under december förra året.
Mässlingen är en smittsam sjukdom som kan leda till hjärnhinneinflammation och döden. De som löper störst risk för svåra komplikationer är spädbarn och människor med svagt immunsystem. Därför var det extra olyckligt att sjukhuset senare meddelade att 63 nyfödda barn som vårdats på kliniken i december kunde ha drabbats av smittan genom en anställd.
I dag finns det inte några nationella riktlinjer för vaccination av sjukvårdspersonal. En läkare behöver inte vara vaccinerad för att träffa patienter. Det är orimligt.
I Finland har man däremot förstått allvaret. I en ny smittskyddslag från 2017 krävs att vårdpersonal ska vara vaccinerad om immunitet via sjukdom saknas. Kravet gäller personal som arbetar med eller i närheten av riskgrupper.
Patientens trygghet ska alltid gå före. Mässlingsvaccinet är välbeprövat. Men trots det sprids det farliga myter om att mässlingvaccination skulle öka risken för autism. Myten uppkom efter en uppmärksammad artikel i medicintidskriften The Lancet år 1998. Nästan 20 år senare har artikeln upprepade gånger motbevisats och dömts ut av forskarvärlden.
Det finns visserligen medicinska skäl till att vissa inte kan vaccineras, bland annat allergi. Då är det förståeligt att man inte vaccinerar sig.
Men att avstå på grund av andra orsaker kan aldrig vara motiverat för vårdpersonal. Patienter ska kunna känna sig trygga med att veta att deras vårdgivare har ett grundskydd mot smittsamma sjukdomar.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är vårdrelaterade infektioner på grund av virus eller bakterier den vanligaste typen av vårdskada. De uppskattar att infektioner utgör cirka 35 procent av alla skador i svensk sjukvård (2013). Men detta går att förebygga med god vårdhygien. Precis som att det är givet att en läkare tvättar händerna mellan patientbesök och att det är rent och städat på sjukhusen bör det vara en självklarhet att personalen är vaccinerad.
Även om mässlingen härjade så blev det ingen epidemi. Tack och lov är majoriteten av befolkningen vaccinerad. Av barn födda under 2014 var 96,7 procent vaccinerade mot mässlingen enligt statistik från barnavårdscentralerna. Okunskap har inte vunnit över vetenskap.
Däremot behöver vi säkerställa att de som löper störst risk att bli smittade och få allvarliga komplikationer åtminstone är skyddade i kontakt med vården.