Under mars månad anlände 94,2 procent av tågen i Sverige i tid (Trafikverket, 16/4). Den punktligheten lär komma som en stor överraskning för många, eftersom punktlighet inte är vad som brukar förknippas med tågresor.
De flesta som regelbundet pendlar med tåg har erfarenhet av att sitta av ledtid i en stillastående vagn mellan två orter, eller att trängas på en perrong i väntan på information om nästa avgång.
Enligt Svenskt Kvalitetsindex (2020) är kundnöjdheten bland tågresenärer 61 procent, jämfört med 66,6 procent bland flygresenärer och 69,5 procent bland bussresenärer. Bland de sämsta i klassen är statliga SJ, vars kundnöjdhet är 59,5 procent.
För att åtgärda problemen med bristande information har Trafikverket tagit fram en handlingsplan för bättre trafikinformation. En rad olika åtgärder ska säkerställa att förseningar kan kommuniceras ut snabbt till resenärerna.
Missnöjet handlar även om bristande punktlighet. Det krävs bara ett missat möte eller en förstörd arbetsdag för att man ska tappa förtroendet för tågresandet. Mycket riktigt har också MTR Express, som konkurrerar med SJ på sträckan Stockholm-Göteborg, både högre kundnöjdhet enligt Svenskt kvalitetsindex och högre punktlighet än SJ.
Det hänger dock inte bara på tågbolagen, utan om problemen med infrastrukturen blev färre skulle punktligheten öka. Om det finns stora osäkerheter med att åka tåg kommer många sannolikt att välja bort det. Samtidigt som politiker diskuterar höghastighetståg, görs för lite åt de mest grundläggande problemen. Det finns trots allt ingen poäng med att ta ett höghastighetståg om det anslutande tåget blir försenat.
Trafikverkets handlingsplan är därför lovvärd. Istället för att låta tågresenärer sväva i ovisshet om läget i trafiken, borde mer göras för att ge rätt information i tid. Många regionala tåg- och kollektivtrafiksbolag ligger redan steget före med egna lösningar för att förmedla störningsinformation och alternativa avgångar.
Det är lätt att fästa blicken vid stora, revolutionerande satsningar på järnvägar. Men det är inte en revolution som efterfrågas, utan att tågen ska gå i tid och att de förseningar som sker ska meddelas. Redan 2005 avvisade dåvarande statsminister Göran Persson (S) ett brev från SJ där bolaget begärde bättre underhåll av järnvägarna. Sedan dess har det knappast blivit bättre.
Politiker vill gärna göra nya satsningar, och inviga nya banor. Men istället för att ösa pengar över svulstiga projekt, går det att göra stor skillnad med bättre information och genom att öka underhållet. I coronakrisen blir det än mer angeläget, eftersom det minskade resandet erbjuder goda tillfällen till järnvägsunderhåll, om budgeten tillåter.