Nya besked om coronavaccineringen står som spön i backen. Flera andra länders regeringar går ut med förhoppningar om att kanske kunna börja vaccinera denna månad. I Sverige tycks dock försiktighetsprincipen gälla, när tydliga besked matas ut med tesked på återkommande pressträffar.
På fredagen kom ytterligare ett sådan tillfälle, då statsminister Stefan Löfven (S) meddelade att vaccinet blir kostnadsfritt för alla och att regionerna får 300 miljoner kronor för att förbereda massvaccineringen.
Precis som tidigare under coronapandemin märks en tydlig skillnad i hur Sveriges regering agerar jämfört med andra länder. Vårt närmande mot starten av vaccineringen framstår som betydligt mer tillbakalutat.
När det gällde smittskyddsstrategin fanns det ingen som visste vilken metod som var bäst ur ett samhällsperspektiv – hårda restriktioner eller frivilliga rekommendationer. Vid det här laget är de flesta tämligen överens om att Sveriges strategi lett till alldeles för många dödsfall. Det borde dock innebära att regeringen är ännu mer angelägen om att vaccinera så snabbt det finns ett godkänt vaccin.
Löfven meddelar att regionerna är beredda att vaccinera så snart ett godkännande är klart från EU-samordningen som Sverige fördelaktigt deltar i. När det blir är fortfarande oklart, och kanske klarar vi av vaccineringen minst lika väl och snabbt som andra länder. Men det märks ändå en tydlig attitydskillnad i förberedelserna.
Medan regeringen aviserade förberedelsepengar till regionerna på fredagen har andra EU-länder varit både snabbare och kraftfullare. Den processen sker betydligt långsammare i Sverige (Expressen 29/11).
Signalerna som regeringen försöker sända i frågan är både lugnande och förmanande. Socialminister Lena Hallengren (S) upprepar att våra svenska regioner är vana vid vaccinationer och att vi därför inte behöver vara oroliga över kapaciteten. Samtidigt framhåller Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att vaccinering antagligen inte kommer betyda att pandemin är över och att vi kan släppa på restriktionerna direkt.
Det finns förvisso inget fel i att lita på rutiner eller att vara beredd på fortsatta restriktioner efter vaccineringen. Men det finns också anledning att göra allt klart för storskalig vaccinering tidigare än väntat, och vara öppen för möjligheten att vaccinet faktiskt fungerar bättre än FHM tror – myndigheten har trots allt haft fel förut. Ingen kan vara säker på något, men en verkligt ödmjuk inställning vore att också förbereda oss för det bästa möjliga scenariot.