Tonläget från Moderaterna innan riksdagsvalet var högt. Om dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) inte klarade av att stötta hushållen i ett läge där staten tjänar miljarder på de höga elpriserna, skulle Elisabeth Svantesson (M) ta över och genomföra förslaget med slopad elskatt (X/Twitter 22/12-21).
Logiken är enkel, en kraftigt sänkt eller helt slopad elskatt vore ett av de enklare sätten att stödja hushållens och företagen i tider av höga elpriser, i realtid och inte i efterskott. En lågt hängande frukt som en borgerlig regering borde plocka.
Svantesson är nu finansminister. Något förslag om avskaffad elskatt har inte synts till men regeringen skickade i våras ut ett förslag att energiskatten på elektrisk kraft inte skulle indexeras för kalenderåren 2024 och 2025. Det handlar om att elskatt varje år automatiskt indexeras upp enligt konsumentprisindex. Med andra ord, är inflationen hög, höjs skatten.
Den föreslagna pausen mottogs mycket positivt av såväl företagare, privatpersoner som remissinstanser, men glädjen försvann häromveckan när det visade sig att regeringen inte alls avsåg genomföra denna utlovade paus av indexeringen. I stället blir det en ökning med 9,2 procent (SvD 19/10).
Beskedet om höjd elskatt står i stark kontrast med den klimatomställningsrapport som presenterades samma dag. I den beskrivs elskatten som hämmande för omvandlingen till klimatneutralitet och motverkande av elektrifieringen av samhället. Utredaren konstaterade att elskatten borde sänkas.
Samtidigt visar siffrorna från Mobility Sweden att nyförsäljningen av elbilar avstannat under 2023. Troligen en direkt konsekvens av den avskaffade elbilbonusen, men de höga elkostnaderna som hushållen upplevde under vintern har förmodligen även satt sina spår. När nu regeringen aviserat att sänkningen av skatten på drivmedel prioriteras över en sänkt elskatt bidrar det än mer till att motverka hushållens vilja att investera i en elbil.
Att regeringen nu väljer att inte stoppa indexhöjningen av elskatten kan ses som ett dubbelt löftesbrott. Elisabeth Svantesson försvarar beslutet med att regeringen valt att prioritera att sänka skatten på arbete, pensioner och drivmedel i stället (DI 20/10).
Det är hög tid att slopa hela indexeringssystemet. Denna automatiserade metod att höja skatt är ett sätt att slippa debatten om skatten som borde föras varje år. Ska en skatt höjas borde först en ordentlig diskussion föras och sedan kan riksdagen ta ett beslut. Om en majoritet finns för en höjning blir det så. Är medborgarna missnöjda finns då underlag att göra ett medvetet val vid nästa riksdagsval.
Med denna skattehöjning, som dessvärre är en i raden, finns det fog att tro att en stor andel av väljarna som trodde sig rösta på en borgerlig regering nu undrar om de misstagit sig.