För en tid sedan ändrade återvinningscentralen i Korshult, ett par kilometer utanför Åtvidaberg, inpasseringssystem. Tidigare gällde fri passage för privatpersoner. Men moderna tider kräver modernisering av de mest banala vardagshandlingarna. Vill man få en gammal mikrovågsugn återvunnen, måste man ”checka in med körkort och samtycka till dels de regler som gäller vid återvinningscentralen, dels till att personuppgifter lagras digitalt under en begränsad tid” (Corren 15/8-22).
Det är en märklig användning av ordet samtycke. Det sistnämnda utgår nämligen från frivillighet. Men i Sverige är vi skyldiga att sortera och återvinna vissa sorters sopor, som metall eller elektronik. Den som vill göra rätt för sig är därför skyldig att ge upp en del av sin personliga integritet.
Nu är inte syftet med denna text att fälla skugga över Åtvidabergs Renhållning AB. De följer bara samhällsnormen. Men inpasseringssystemet är ett klockrent exempel på en oroväckande utveckling. De senaste decennierna har olika typer av övervaknings- och informationsinsamlingsteknologi tagit sig in i varenda skrå av våra liv. Varje gång vi loggar in på Facebook, kopplar upp oss mot ett trådlöst nätverk eller betalar med kreditkort ”samtycker” vi till att våra personuppgifter överlämnas till någon annan.
Vid det här laget är det fullt förståeligt att gemene man kastar in handduken. ”Jag har ju ändå inget att dölja” – en klassisk kommentar. Men man behöver inte ha gjort något olagligt för att känna olust kring arrangemanget.
Skulle du vända dig till närmaste person på bussen och rabbla upp personnummer, platser du frekventerar samt att du misstänker att du har hemorrojder? Antagligen inte. Men det är precis den sortens information du lämnar ifrån dig dagligdags, som sedan förvaltas av människor du aldrig sett ansiktet på.
Dessutom kan tekniken haverera, där den mänskliga faktorn allt som ofta är utlösande faktor. 2019 avslöjade webbtidningen Computer Sweden att miljontals inspelade samtal till vårdguiden 1177 lagrats på en helt oskyddad webbserver. Med andra ord kunde vem som helst lyssna och ladda ner ljudfilerna som innehöll känsliga person- och hälsouppgifter. SVT kunde senare visa att en del av samtalen verkligen hade laddats ner av utomstående (20/2-19).
Funktionsförskjutning innebär att när en företeelse eller teknisk lösning normaliserats börjar man genast applicera den på annat håll. Men modernt är inte alltid lika med bra. Ibland behöver vi som utgör samhället stanna upp och tänka efter ifall en viss utveckling verkligen är värd att bidra till. Måste vi lämna ifrån oss våra personuppgifter enkom för att slänga sopor? Eller är rätten till integritet principiellt skyddsvärd? Ibland är det bästa valet att vara gammaldags.