Den svenske fotbollsdomaren Bo Karlsson hade en dröm: han ville döma en VM-final. Vid världsmästerskapet 1994 i USA fick Karlsson chansen att visa vad han gick för.
Det blev inget vidare.
Karlsson dömde matchen mellan Argentina och Nigeria och blåste bland annat en frispark som argentinarna snabbt satte i spel och lyckades få i mål. Kvar stod domare Karlsson, blåste i sin pipa och viftade med armarna. Frisparken skulle slås om. Diego Maradona tog sig för pannan. Karlsson ville dela ut ett gult kort till den nigerianske spelare som orsakat frisparken, vilket han också gjorde – fast till fel spelare. Varvid kommentator Arne Hegerfors utbrast: ”Oj då, Karlsson. Det här var inte bra.”
Det blev ingen VM-final för Bo Karlsson.
En liknande fumlighet som fotbollsdomarens, fast i betydligt allvarligare grad, kan i dag skådas hos en annan svensk som önskar göra skillnad på en internationell arena: utrikesminister Margot Wallström (S). En stjärna som när hon gjorde comeback i svensk politik utmålades som en frälsare. Med sin feministiska utrikespolitik skulle Wallström förändra världen.
Det blev inget vidare.
En utrikesminister har en särskild position, ska stå över det partipolitiska käbblet till fördel för de internationella kriser som hon måste hantera.
Wallström har varit annorlunda. Hon markerade redan i valrörelsen genom att likna Alliansens maktövertagande vid ”ett väpnat rån mot samhället”. Sedan har de ogenomtänkta uttalandena fortsatt.
Politiker måste alltid passa sin tunga, men utrikesministern måste väga varje ord på guldvåg. Mellanstatliga förbindelser är känsliga och minsta kommentar kan få stora konsekvenser. Naturligtvis bör en utrikesminister kritisera andra länders agerande när så är påkallat, men det bör ske med eftertänksamhet och förutseende av följderna. Wallström har gång på gång visat att hon inte gör den läxan innan hon öppnar munnen.
På onsdagen meddelade det israeliska utrikesdepartementet att Wallström inte längre är välkommen på officiella besök i landet eftersom hon har ”attackerat Israel allt sedan hon tog över”. Wallström blev även portad för ett år sedan efter det genomhafsade erkännandet av Palestina. Nu är det dags igen på grund av hon har liknat Israels försvar mot de frekventa och ofta dödliga palestinska knivattackerna vid ”utomrättsliga avrättningar”.
Så mycket för att vara behjälplig vid en tvåstatslösning! Sverige kan nu glömma att spela en roll i fredsförhandlingarna, meddelar Israel.
Oj då, Wallström. Det här var inte bra.
Kanske är det dags att byta ut den fumliga ministern mot någon med reella diplomatiska, inte plakatpolitiska, ambitioner.