Trots att det är något fint och positivt att frivilligt skänka pengar till behövande handlade en av 2010-talets längre politiska konflikter om gåvoavdragets vara eller icke vara. Avdraget infördes av Alliansregeringen 2012, avskaffades sedan av Löfvenregeringen 2015, och återinfördes till sist i M-KD-budgeten för 2019.
Nu vill KD att det blygsamma avdraget höjs kraftigt under resten av 2020, så att hjälporganisationerna kan få igen lite av de gåvor som har uteblivit under coronakrisen.
En uppenbar poäng med avdraget är att personer som skänker pengar till civilsamhällets hjälpinsatser ska uppmuntras att ge lite större summor. Det sedan förra året återinförda avdraget ligger på 25 procent av gåvobeloppet, men bara för gåvor på 2000-6000 kronor per år. Det innebär att en person kan få behålla 1500 kronor av sina inbetalda skattepengar efter att han eller hon har skänkt 6 000 till välgörenhet.
Avdraget är alltså ingen vinst i den egna plånboken för den som ger. Det handlar snarare om att ha lite mer makt över sina intjänade pengar. En person kan bestämma att 1500 kronor om året, som annars skulle ha varit skattepengar, indirekt får göra nytta genom civilsamhället eftersom motsvarande summa och lite till redan har skänkts dit.
Det är i grunden den maktförskjutningen som skaver för den rödgröna regeringen, som fortfarande är skeptisk till gåvoavdraget. Så här långt har avdraget dock fått finnas kvar. KD vill nu höja beloppet tillfälligt så att alla som skänker upp till 100 000 kronor under resten av 2020 får tillbaka 25 procent av gåvobeloppet från sin inbetalda skatt.
100 000 till civilsamhället innebär alltså att det offentliga avstår från 25 000 kronor i skattepengar från samma person, som annars kanske hade nöjt sig med 75 000 i gåvor. En sådan tillfällig höjning är dessutom ett rimligare förslag för att stötta civilsamhället än det statliga krispaket som KD ville driva igenom tidigare i somras tillsammans med V.
Människor som har blivit permitterade eller förlorat jobbet håller klokt nog hårt i sina slantar, vilket dessvärre har drabbat hjälporganisationerna. Men många människor har i stället ökat sitt engagemang inom frivilligorganisationerna, till exempel genom att hjälpa äldre att handla mat.
De som å andra sidan har kvar trygga inkomstkällor kan genom gåvoavdraget uppmuntras att skänka mer pengar till hjälpverksamhet. Då knyts organisationerna närmare sina givare, i stället för att genom ett krispaket än mer underordnas statens politiserade uppfattning om vad pengarna ska användas till.