Länge var vägarnas standard något som utmärkte Sverige. Den som kom från utlandet märkte genast att våra vägar var i gott skick. Så är det inte längre med självklarhet. Den som reser in från ett nordiskt grannland kan till och med tänka att de svenska vägarna inte håller samma nivå.
Det som skett är att en underhållsskuld till vägsystemet har vuxit fram i Sverige. Och även om regeringen i höstens budget sköt till pengar för en satsning på vägunderhåll i landsbygd kvarstår frågan om långsiktig finansiering.
Branschorganisationen Transportföretagen presenterade i slutet av januari en rapport om det svenska vägnätets tillstånd och vilka de långsiktiga behoven är. Den bakomliggande studien är gjord av Kristin Eklöf, fil dr i dataanalys, och är intressant, inte minst ur ett landsbygdsperspektiv.
Den visar nämligen att med nuvarande underfinansierade budget för vägunderhåll, i kombination med Trafikverkets prioriteringar, kommer det ske en polarisering av vägnätet i Sverige. Vägarna i storstadsområdena kommer att bli bättre, medan de mindre trafikerade vägarna på landsbygden blir sämre, under den kommande tioårsperioden.
En förbättring och en försämring på samma gång. Om inte mer medel skjuts till eller prioriteringarna ändras kommer andelen trafik som rullar på vägar i sämst skick att öka från 9 till 16 procent fram till 2030. Samtidigt kommer andelen trafik som åker på de bäst klassade vägarna att öka från 34 till 68 procent.
Skälet är att Trafikverket prioriterar storstadsvägar, riksvägar som bildar sammanhängande stråk genom Sverige samt vägar med mycket arbetspendling. Statistiskt blir det en framgång att prioritera dessa hårt trafikerade vägar. Fler resor går ju då på bra och säkra vägar. Men de farliga resorna på dåliga vägar i landsbygden blir samtidigt dubbelt så många.
För att hejda den negativa utvecklingen och bevara dagens standard på hela Sveriges vägnät skulle enligt rapporten tillskott på två miljarder per år behövas. Skulle man därutöver vilja ta igen det underhållsunderskott som byggts upp, och reparera de sämst underhållna vägarna upp till en bättre nivå skulle det kräva ytterligare runt två miljarder årligen.
Vågar man hoppas att pandemin gör så att mer medel kan gå till landsbygdens dåligt underhållna vägar? Vi vet ännu inte fullt ut hur pandemin förändrar våra arbetsvanor, men rimligtvis borde förbättrad digital teknik och vana leda till viss minskning av arbetspendlingen in till våra storstäder.