Spannmålsavtalet har varit en överenskommelse mellan de båda länderna att fortsatt sälja spannmål. Den 22 juli 2022 enades FN och Turkiet om att etablera en säker sjöfartskorridor i Svarta havet, vilket tillät både Ukraina och Ryssland att exportera spannmål över havet. Avtalet har förlängts i perioder om 120 dagar. Ryssland har dock konsekvent hotat med att dra sig ur.
I maj accepterade Ryssland en förlängning på 60 dagar, men förra veckan meddelade Putin i en statlig tv-sändning att de kommer att lämna avtalet som låtit Ukraina handla på Svarta havet. Detta på grund av att de anser att Ukraina inte hållit sin del av avtalet. Vad det är de inte hållit är dock oklart.
Putin ska istället ha skapat ett nytt avtal med Turkiet för att fortsatt kunna exportera spannmål, bränsle och konstgödsel över havet. Ukrainas president Volodomyr Zelinsky uppger att han avtalat med flera företag som säger sig vara villiga att fortsätta handeln. På grund av den stoppade exporten har spannmålspriser ökat. Polen till exempel har fått mer ukrainsk spannmål än vanligt, vilket lett till en prissänkning som slagit hårt mot polska bönder.
Ukraina har normalt sett varit en stor exportör av vete, majs och solrosolja till Afrika. Men eftersom exporten minskar höjs priserna, vilket slår mot fattiga länder i behov av billig mat. På grund av pandemin men framförallt av kriget i Ukraina förväntas ytterligare 120 miljoner människor runt om i världen gå hungriga. Ukraina har nämligen varit en viktig bidragsgivare till FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) tidigare. Under spannmålsavtalet har WFP köpt 80 procent av sitt globala vete från Ukraina, jämfört med 50 procent under de senaste åren, rapporterar Dagens Nyheter 18 juli.
Samtidigt ökar antalet flyktingar i världen igen och experter spår nu att flyktingvågen kan utvecklas till en situation som liknar den 2015. I veckan möttes Nederländernas, Tunisiens och Italiens premiärministrar med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att sluta en migrationsuppgörelse. Tunisien ska hindra flyktingar från att fly till Europa över Medelhavet. Överenskommelsen har fått hård kritik eftersom Tunisien anklagas ha en omänsklig behandling av flyktingar. De har till exempel skickat ut gravida kvinnor i öknen utan vatten, rapporterar Dagens Nyheter.
Minskad handel ger en mindre säker omvärld. Länder som handlar ihop krigar inte, brukar man säga. I en mer global marknad står mer på spel för varje land om värdekedjorna bryts, vilket leder till mer försiktighet. Handel är därför ett fredsprojekt.
Slovakien kan tas som exempel på goda konsekvenser av handel. Efter att landet öppnade upp för internationellt samarbete och började handla på den fria marknaden var det den snabbast växande ekonomin i EU åren 2007, 2008 och 2010. Ukraina har varit på väg till samma utveckling sedan landet närmade sig EU, men stoppas idag av kriget.
Att handeln med Afrika minskar på grund av kriget i Ukraina leder till mer svält, vilket gör att fler flyr. Ökat utbud, som är en konsekvens av handel, trycker nämligen ner priserna, vilket gör den allmänna konsumenten relativt rikare. Fler i Afrika kan äta sig mätta tack vare att det är så billigt att odla i Ukraina.
Rysslands krig i Ukraina leder alltså till att fler dör indirekt. När kriget är slut kommer fler magar mättas. För Ukrainas fält är viktig för världen som Östgötaslätten är viktig för oss.