Och så klubbades den nya trafikplanen i Linköpings kommunfullmäktige under tisdagen. En samhällsplan avgörande för stadens framtid, men inte utan kontroverser. Inte minst vad gäller förändringarna som innebär att göra Stora torget till ett sammanhängande område och att flytta kollektivtrafiken till Drottninggatan.
Någonstans måste vi ta höjd för att staden växer. Ett Linköping som under kommande år ska öka med 35 000 invånare kräver en stadsplanering som håller för framtiden. Förändring är då av godo.
Människor som är beroende av bilen måste få vardagen att gå ihop. Bor man utanför stan är kollektivtrafik sällan ett alternativ. Det är ett faktum. Likväl är det ett faktum att alla inte kör bil. I konflikten mellan bilister, cyklister och gångtrafikanter kan inte bilisterna vinna varje gång. Här bör än en gång tilläggas att den vanligaste bilresan i Linköping är under 15 minuter och 5 kilometer, med endast en förare.
Centrum ska vara för alla. Å andra sidan kommer allt fler bo i innerstan. Det skapar behov av omstrukturering. Det inser nog även motståndarna till planen.
Det finns en oro för handeln i centrum, att bilisterna nu kommer välja bort innerstans butiker till förmån för handelsplatser som Tornby. Men Tornby och centrum fyller redan olika funktioner. Den storhandlande bilisten bunkrar inte för veckan på Ica på Storgatan.
Tiden går och samhället förändras bit för bit, vare sig vi motsätter oss det eller inte. Omvälvande och komplexa samhällsplaner som denna för alltid med sig både för- och nackdelar. Förhoppningsvis väger det positiva tyngre i slutändan.