Jan Blomgren: Så förstörde vi elsystemet

Fysikprofessorn menar att elsystemets nedmontering har en teknisk och en politisk förklaring.

Jan Blomgren.

Jan Blomgren.

Foto: Tobias Samuelsson/Pexels

Ledare2023-01-23 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Jan Blomgren var professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet men gick över till Vattenfall för att jobba med den planerade utbyggnationen av svensk kärnkraft. Han insåg dock att regeringsskiftet 2014 skulle innebära att planerna skrotades, och lämnade. ”Hade inte projektet avbrutits av den nya regeringen 2014, hade vi inte haft någon elkris i Sverige idag”, säger han.



Kan du berätta hur vi förstörde elsystemet?

El är ganska komplicerat. Någon ska producera den, någon använda den och någon transportera den. Och det där måste stämma varje tusendels sekund, men i den politiska debatten har man diskuterat som om det är tre oberoende delar. Det är det inte. Varje tusendels sekund måste produktionen matcha användningen. Och det är inte bara den totala mängden energi som måste stämma, utan även svängningar per sekund, reaktiv effekt, svängmassa och så vidare.



Det låter rimligt.

Jag tror att man helt enkelt haft fel mental bild och missat att olika sätt att göra el fungerar på olika sätt. Det går inte att byta ut det ena mot det andra. Att vindsnurror ger el bara när det blåser och att vatten- och kärnkraftverk går dygnet runt vet nog alla. Men det är inte allt. Elsystemet är baserat på stor och tung produktion i botten. Generatorerna i tunga anläggningar är byggda annorlunda än de i lätta anläggningar.



Förklara.

Den största generatorn i Sverige, reaktor tre i Oskarshamn, är 1200 ton järn och annat i turbinen och generatorn som snurrar 25 varv i sekunden. Turbinbladen når nästan ljudets hastighet. Det är en enorm mängd upplagrad energi. Det här innebär att om ett mindre, låt säga, vattenkraftverk börjar snurra för fort måste det dra med sig Oskarshamnstrean, och det orkar det inte. Det är så systemet stabiliseras till de exakt femtio svängningar i sekunden elnätet är byggt för. Och det är viktigt. Avviker svängningarna en enhet av 500 sätts nödåtgärder in. Avviker det en enhet av hundra så släcker man ner landet.



Hur skiljer de lätta ut sig då?

Lätta anläggningar, små vattenkraftverk och vindkraftverk, åker bara med. De stabiliserar inte. Och när vi ersatt tung, stabil produktion vi kan kontrollera med tusentals små anläggningar som bara följer efter blir elnätet instabilt.



Det låter inte bra?

Nej, och det innebär också att elnätet inte orkar flytta lika mycket el som förut. Med färre stora generatorer i södra Sverige som kan justera törs Svenska Kraftnät inte köra på maximal överföringskapacitet. Och här har du skillnaden i pris mellan norra och södra Sverige.

***

För att få stöd av Centerpartiet lade Göran Persson (S) ner kärnkraftverket i Barsebäck. Beslutet togs 1997. Då insåg man att det ju kan bli för lite el i södra Sverige. Då började man bygga överföring från Hallsberg ner till Skåne. Alltså en fortsättning på den som byggdes från Harsprånget ner till Hallsberg på 1950-talet. Efter 24 års byggtid är den nu invigd, men den har aldrig gått på full kapacitet, utan går på hälften till två tredjedelar av kapaciteten.



Varför då?

För att under tiden från byggstart till invigning fick nästa regering för sig att lägga ner fyra kärnkraftsblock i södra Sverige. Då minskade justermöjligheterna, och då vågar Svenska Kraftnät inte utnyttja kabeln fullt ut. Och där har du prisskillnaden mellan elområde 3 och 4.



Om det nu var den tekniska förklaringen, hur låter den politiska?

Socialdemokratiska regeringar har i olika konstellationer försökt hålla sig väl med antikärnkraftpartier. Stora partier har varit ljumna för kärnkraft och små partier som varit fanatiskt emot, oavsett konsekvenserna. Vi har lagt ner hälften av den svenska kärnkraftsflottan på grund av politiska överenskommelser med småpartier som till varje pris vill stänga ner kärnkraft.



Men om vi tittar framåt då. Vad kan vi göra?

Det är nu det blir riktigt jobbigt. Det behövs tung, stabil och planerbar produktion i södra Sverige. Det säger Svenska Kraftnät också. Planerbar el är fem saker. Kol, gas, olja, vattenkraft och kärnkraft. Det måste ligga i södra Sverige. Värnamo och söderut. Helst i Barsebäck. Kol, gas och olja är alla partier emot. I Skåne finns inga älvar att bygga vattenkraftverk i. Och kärnkraft har sina motståndare. Vi måste lösa det, men det finns ingen lösning som kan få bred acceptans.

Intervjun är gjord av Per-Ola Olsson/SNB