Tänk hur mycket diskussioner det var kring den nya simhallen i Linköping! Det var länge oklart var den skulle ligga, vad den skulle innehålla, men framförallt hur mycket den skulle kosta – någonting som sedan inte höll. Tänk då om Linköping skulle bygga 22 nya simhallar över hela staden, nya vägar för att ta sig till dem och nya lägenheter som bara skulle stå tomma. Så ser verkligheten ut för många städer som arrangerat Olympiska spelen.
I dag invigs 2024 års upplaga av de OS i Frankrikes huvudstad Paris. Spelen är gamla. De tidigast dokumenterade spelen hölls 776 före Kristus i antikens Grekland. Det var delvis ett fredsprojekt och hade löpning som enda gren. Med tiden tillkom sporter som boxning, brottning och hästgrenar. De olympiska spelen förbjöds sedan år 394 efter Kristus av en kristen kejsare, men återupptogs igen 1896, då de moderna olympiska spelen som vi deltar i idag startade. Sedan dess har spelen flyttat till olika städer, både av intresse- och finansiella skäl. Med tiden har spelen blivit allt större – till att bli den gigant vi känner det som i dag.
Fler sporter tillkommer hela tiden vilket ställer större krav på arrangören. Från och med i år är till exempel breakdance en ny OS-gren. Storleken gör att spelen blir enormt dyra att arrangera. Olympiska spelen 2024 förväntas kosta 9 miljarder euro, det är 105 miljarder kronor. Jämfört med andra OS från 2000-talet är det dock en ganska låg budget. Värdstadens budget spricker dock så gott som alltid, någonting som skattebetalarna allt som oftast får stå för. OS målas ofta upp som en god investering för arrangören, men det är sällan sant. Tre forskare från Oxford kom fram till att sedan 1960 har snittet varit att OS blir 172 procent dyrare än tänkt. OS 2016 i Rio blev 352 procent dyrare än planerat. Korruptionen är ofta stor i OS-sammanhang och prislappen blir alltid enorm, vilket gjort att få länder vill ha OS numera. OS-kommittén var rädd att ingen skulle söka OS 2028, varför de bestämde städer för 2024 och 2028 samtidigt för att helgardera sig.
Ifall OS ska finnas kvar kommer kommittén tvingas tänka annorlunda, men hur gör man det? Spelen är dyra, men investeringarna leder ofta bara till spökstäder. Massor av arenor, hotell och annan infrastruktur byggs som sedan står tomma, och förfaller, eftersom efterfrågan var konstgjord. Sydney byggde 15 nya arenor och 10 000 bostäder, Aten 22 och Peking 12 arenor. Sotji byggde en 29 kilometer lång motorväg mellan staden och en skidbacke för 73 miljarder kronor, en väg som inte kan användas om man inte ska just till den skidbacken. De här pengarna går inte skattebetalarna till dels alls efter OS, även om notan alltid hamnar hos dem tillslut. Experter tror att OS 2004 i Aten var bidragande till den grekiska ekonomiska krisen.
Ett av få OS som gått nämnvärt med vinst de senaste 40 åren är OS i Los Angeles 1984. Man återanvände befintliga arenor så gott man kunde (är ju lättare som storstad), lät de tävlande sova i studentkorridorer och hade en strikt budget man vägrade gå över. 2028 är det Los Angeles tur igen att arrangera spelen, är man beredd att göra liknande lösningar då? Det vore bra. OS är en fin tradition som för människor från hela världen samman, det vore synd om det slutade finnas bara för att arrangörerna har storhetsvansinne.
Johanna Trapp är student i statsvetenskap och nationalekonomi. Hon är från Vårdsberg.