Fastighetsskatt bra men hemma bäst?

Fastighetsskatten diskuteras för fulla muggar. Men är den bra eller dålig, och hur fungerar den?

En införd fastighetsskatt riskerar att göra så att många måste flytta.

En införd fastighetsskatt riskerar att göra så att många måste flytta.

Foto: Pontus Lundahl

Ledare2022-08-05 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Socialdemokraterna har börjat glänta på dörren till ett återinförande. Moderaterna däremot, går till val på att rösta emot en återinförd fastighetsskatt. Partiledare Ulf Kristersson säger ”Jag och mitt parti kommer att stoppa varje försök att återinföra fastighetsskatten. Det är ett löfte”.

2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsskatt. Förändringen innebar att hushållens beskattning sjönk från 13,2 miljarder kronor år 2008 till 10,3 miljarder 2009 (Ekonomifakta).

Reformen innebar också att kapitalvinstskatten (reavinstskatten), alltså skatten du betalar vid försäljning av småhus och bostadsrätter höjdes från 20 till 22 procent av vinsten. Alltså får du numera behålla mindre av dina pengar när du säljer din bostad men mer av dem under tiden som du äger den. 

Det här är ett argument för en återinförd fastighetsskatt. I dag belönas man för att fortsätta äga istället för att sälja, vilket stoppar upp rörligheten på bostadsmarknaden. 

Men skatter är också alltid ett styrmedel. Höjs skatten på arbete arbetar människor mindre. Höjs skatten på socker kommer folk att köpa mindre godis. Men hus är annorlunda. Hus står där de står. Höjs skatten på att äga hus kommer folk inte att sluta bo, det kommer bara att bli svårare för folk med vanliga inkomster att köpa hus.

Att äga är redan en stor utgift. Fastighetsskatten gör att huset får ännu en löpande kostnad. Bostaden ger inga pengar förrän den säljs och för de allra flesta blir det därför dyrt snabbt. 

Fastighetsskatten är vettig ur ett nationalekonomiskt perspektiv eftersom den inte påverkar marknaden särskilt mycket. Man måste bo oavsett. Men det förutsätter att skatten sänks på annat, förslagsvis arbete, för fastighetsskatten kan slå hårt.

Säg till exempel att du är en äldre kvinna som bor i ett stort hus. Huset ägde du och din man tillsammans innan han dog och era barn växte upp där. Huset är dessutom ärvt, annars hade ni nog aldrig haft råd att köpa det.

Din pension är inte den bästa. Särskilt nu med den införda fastighetsskatten. Huset är nämligen värt mycket pengar vilket ger en hög fastighetsskatt. Ägandet är redan en stor utgift, men fastighetsskatten gör är att huset får ännu en löpande kostnad. Kommer kostnaderna att tvinga ut dig ur ditt hem?

För ett pensionärspar som äger sin lägenhet, där en har pension på 17 900 kronor och en har pension på 29 890 kronor och bostadsrätten är värd tre miljoner kronor (medelvärdet för en trea i Sverige 2019) skulle det ge en fastighetsskatt på 22 500 kronor. Det betyder en skattehöjning på 21 070 kronor per år (Skattebetalarna.se).

Men fastighetsskatten påverkar inte alla likadant. Två höginkomsttagare med lön på 52 930 kronor som bor i en villa värd 6 miljoner kronor skulle få en skattehöjning på 36 700 kronor. Efter avdrag skulle deras nettoskattehöjning landa på 11 500 kronor. Alltså lägre än pensionärernas.

Är målet att ha ett bra skattesystem som inte moraliserar – då kan fastighetsskatten i kombination med lägre skatter på arbete vara en god idé. Men om ditt mål är att få bostadsmarknaden i rullning, minska bostadskrisen och att vanligt folk ska ha råd att bo där de vill, finns det saker som gör större nytta. 

Något som skulle göra stor nytta är att införa fri hyressättning på nybyggnation och luckra upp regelverket. Det gäller till exempel hur stora badrum eller hur många parkeringsplatser nybyggda lägenheter måste ha. Luckras regelverket upp går det enklare, billigare och snabbare att bygga nytt.