Helgens kökaos på Arlanda tycks ha slagit alla rekord. Under lördagen blev situationen så pass ohållbar att polisen vid två tillfällen fick stänga av vägen till terminal fem av brandsäkerhetsskäl.
Undertecknads far bevittnade djungeln under söndagseftermiddagen. Han kunde hälsa att kön till säkerhetskontrollen i terminal fem sträckte sig genom hela Sky City fram till terminal fyra, varpå den likt en orm vände halvvägs tillbaka. Och detta var alltså den delen av kön som var någorlunda organiserad.
Även om terminal fyra åter öppnar i dag befaras problemen fortsätta under sommaren.
För den som i stället tar tåget i sommar väntar lika dystra nyheter. Den svåra personalbristen, till följd av att SJ inte rekryterade under pandemin, förväntas orsaka rejäl oreda. Anställda beskriver att det ofta saknas personal till tåg som ska gå följande dag.
Swedavias vd heter Jonas Abrahamsson. 2021 landade hans månadslön på nästan 370 000 kronor i månaden. Det året ökade hans inkomst med 14,5 procent.
Ett sådant påslag åtnjöt inte SJ:s vd Monica Lingegård, som fick nöja sig med blygsamma 4,6 procent. Förhoppningsvis lyckas hon ändå sätta mat på bordet, med sina drygt 470 000 i månaden (Ingenjören 2/6).
Vd:ar tenderar att tjäna mycket. Det som skaver här är att det rör sig om två helstatliga bolag som kan bedriva sin verksamhet utan att vrida sig sömnlösa över konkurrensen.
2010 blev SJ av med sin monopolställning. Men den som ägt marknaden i 150 år kan äntra den nya tiden med helt andra förutsättningar än konkurrenterna. Landets tågsträckor domineras fortfarande av bolaget. Dessutom sker 98 procent av biljettförsäljningen via SJ:s hemsida, eftersom den fanns innan avregleringen (Smedjan 29/6—21).
Vad gäller flygplatsdrift är det en mycket speciell form av företagande. Möjligheterna till konkurrens är små – det ska mycket till för att en orädd entreprenör skulle försöka sig på att etablera en konkurrent till Linköping City Airport. Eller Arlanda, för all del.
Swedavias och SJ:s särställning gör att bolagen har ett särskilt ansvar för att verksamheten ska fungera. Flyget och tåget utgör ryggraden i Sveriges infrastruktur. Den får inte knäckas. Såväl individuell rörelsefrihet som förutsättningarna för en fungerande ekonomi står på spel.
De statliga bolag som mer eller mindre åtnjuter monopolställning måste utsättas för mer press att leverera. Såväl av staten som av vanliga invånare. Särskilt när de konkurrensmekanismer som på en fri marknad sporrar innovation uteblir.
Tjänar man nästan en halv miljon i månaden är nytänk och entreprenörsanda det allra minsta allmänheten kan förvänta sig.