I sitt sommarprat (8/7) berättar Anders Borg om sin mamma som förlorade jobbet till följd av sparpaketen under 90-talskrisen. När han femton år senare som finansminister behövde hantera en ny finanskris var ett av de viktigaste målen att bekämpa arbetslösheten.
Att ha ett jobb att gå till är inte bara nödvändigt för ens privatekonomi utan också för att få sammanhang och mening i livet. Som Borg säger är hårt arbete något att vara stolt över. Den protestantiska arbetsmoralen har också långa rötter i vårt land. Därför var och är arbetslinjen så viktig för svensk politik. Genom sänkta skatter på arbete, i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare, och reformerad a-kassa stärktes drivkrafterna att söka och ta jobb. Det ledde tusentals människor ur utanförskap och stärkte grunden för vår välfärd.
Arbetslinjen var nödvändig redan vid 2000-talets början då många människor, trots en stark ekonomisk utveckling överlag, stod utanför samhället. När Sverige nu har drabbats av en potentiellt värre kris än finanskrisen bör den vara riktmärket. Både för att arbete är ekonomins motor och för att säkra människors försörjning.
Låg arbetslöshet har visserligen varit målet för regeringens krispolitik med stöd till korttidspermitteringar som flaggskepp. Men trots att flera hundra miljarder kronor tidigt anslogs var regeringen, med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen, förvånansvärt njugg. Det krävdes hårt tryck från oppositionen för att utöka ersättningen under karensdagar och för hyressänkningar samt att alls införa ett omställningsstöd.
Dessutom är flera stödåtgärder så krångligt utformade att många företag inte har kunnat nyttja dem. Till exempel har 39 miljarder kronor avsatts till Riksgäldens företagsakut men än så länge in har bara 1,3 miljarder lånats ut (TT, 9/7). Det beror på att det krävs omfattande pappersarbete att ansöka och att stöden främst går via storbankerna. Därmed missgynnas småföretag som inte har tid eller resurser till byråkrati och sällan beviljas lån eftersom de inte anses värda besväret.
Spiken i kistan för arbetslinjen är dock att regeringen har omintetgjort Anders Borgs och Alliansens reformer av a-kassan genom att höja ersättningstaket, minska avtrappningen och sänka medlemsvillkoret. Sådana ändringar är kanske rimliga under krisen, eftersom så många drabbats av pandemins effekter, om de blir tillfälliga. Men Socialdemokraterna har aldrig varit särskilt förtjusta i arbetslinjen så risken är påtaglig att reformen blir permanent.
När nu arbetslösheten har ökat till 9,1 procent och 470 000 personer står utan arbete krävs en förstärkt arbetslinje. Sänk skatterna på arbete och konsumtion och strama upp a-kassan. Då kan fler ha en plats att gå till varje morgon som ger mening och tillhörighet.
Ta arbetslinjen ut ur krisen
Som värd för Sommar i P1 betonar tidigare finansminister Anders Borg (M) vikten av att människor har tillgång till arbete. Låg arbetslöshet är grunden för ekonomisk utveckling och enskilda personers försörjning och plats i samhällsgemenskapen.
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.