Ännu en gång lyfts frågan om gårdsförsäljning av alkohol. Denna gång av Lantbrukarnas Riksförbund som lämnat in en anmälan till EU-kommissionen, vilket har fått motståndare till gårdsförsäljningen att resa ragg. EU har länge fungerat som det mest användbara hotet mot att lokala producenter ska kunna ombesörja en försäljning av sina egna produkter. Om stora stygga EU får nys om detta kommer kolossen att omedelbart förklara det svenska alkoholmonopolet dött och därmed är det adjöss med Systembolaget – denna omhuldade, statliga institution för folkhälsa. Nu vill LRF bringa klarhet i dimman av mytbildningar kring alkoholmonopolet genom att helt enkelt ta problemet till källans ursprung – EU-kommissionen. Då är det inte konstigt om monopolivrarna sätter bolagsspriten i halsen.
Kjell-Ove Oscarsson, styrelseledamot i föreningen Alkoholpolitiskt forum som lobbar för en restriktiv alkoholpolitik, är en i raden av alla lobbyister, opinionsbildare och politiker mot gårdsförsäljning. ”Skälet till att vi har ett alkoholmonopol är att vi ska sälja alkoholen där. Om man luckrar upp det och erbjuder privata aktörer att sälja alkohol är det tveklöst så att EU-kommissionen kommer att säga att vi inte har något monopol längre. Då kommer Systembolaget att försvinna”, hotar Oscarsson (Ekot 17/9).
En liten samling riksdagsledamöter, varav flera av dem medlemmar i Riksdagens nykterhetsgrupp (bildad 1895), skrev i Göteborgs-Posten 22/12 -10: ”Det finns all anledning att känna stark oro för att de här reglerna kommer att tänjas när hundratals, kanske tusentals, nya alkoholbutiker öppnar upp däribland multinationella alkoholindustrier. Slagkraftigare alkoholreklam och svagare ålderskontroll kan bli följden”. Maken till domedagsprofeter får man leta efter.
Att LRF nu synar motståndarnas argument genom att vända sig direkt till EU-kommissionen är utmärkt. Det är dock inte första gången frågan förs fram. Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M), vars parti tillsammans med Centerpartiet är de som har en politik för gårdsförsäljning, ställde för några år sedan en skriftlig fråga till Kommissionen. ”Svaret jag fick var glasklart; gårdsförsäljning av alkohol är förenligt med ett alkoholmonopol och det finns heller inga EG-rättsliga hinder som omöjliggör gårdsförsäljandets införande”, enligt Fjellner (SvD Brännpunkt 28/9 -12).
Skulle EU-kommissionen nu, en gång för alla, klargöra att Sveriges alkoholmonopol inte hotas av lokalproducenters egenförsäljning kan vi förhoppningsvis sätta streck i den debatten. Detta ligger dessvärre inte i motståndarnas intresse eftersom folkhälsoargumentet då faller. Är monopolet ohotat torde också folkhälsan vara det. Det ska till en livlig fantasi för att inbilla sig att lokalproducerat vin och öl som säljs på landets små vingårdar och mikrobryggerier, bland annat i Östergötland, skulle öka risken för alkoholmissbruk och skador? Gårdsförsäljning är snarare argument för ett mer måttfullt och kvalitetsinriktad alkoholintag, liksom en modernare alkoholpolitik.