Att kunna hemlighålla vem man röstar på är en grundbult i den demokratiska processen. Varje medborgare ska fritt kunna välja parti och kandidat utifrån sina egna övertygelser, utan att påverkas av andras synpunkter. Idag har synskadade inte den möjligheten, eftersom det saknas tekniska lösningar i vallokalerna.
För att kunna rösta måste en person med synskada beställa valsedlar med punktskrift från valmyndigheten. Det är ett omständligt extra steg som behöver göras i god tid innan valdagen. En enkel tillgänglighetsreform vore att se till att det finns ett antal punktskriftssedlar för varje parti tillgängliga i vallokalerna för de som av olika skäl inte hunnit beställa, eller glömt sedlarna hemma.
Ett ännu större problem är att punktskriftssedlarna endast gäller för partier. Vill man som synskadad kryssa en viss kandidat är man förvisad till vanliga valsedlar. Det innebär att en synskadad som vill personrösta behöver be någon i omgivningen om hjälp – och därigenom avslöja vilken politiker och vilket parti han eller hon tänker rösta på.
Problemet är inte nytt. Så sent som i september 2018 lovade Morgan Johansson (S) att tillsätta en utredning och ha en lösning på plats ”lagom till nästa val 2022”. Med ett halvår kvar till valet verkar det tyvärr bli ytterligare ett oinfriat löfte från regeringen. Utredningens förslag ska träda i kraft till Europaparlamentsvalet 2024, två år senare än vad Johansson lovade. Förslagen löser dessutom inte grundproblemet. De bygger på att en oberoende röstmottagare är med när en synskadad får hjälp att fylla i valsedlarna, vilket i praktiken röjer dennes valhemlighet för två personer i stället för en.
I sitt remissvar till utredningen föreslår Synskadades Riksförbund att personer med en synskada ska få skriva parti och kandidat med punktskrift på blanka valsedlar, för att sedan lämna in dem på vallokalerna som vanligt. Det vore ett enkelt sätt att tillfälligt lösa problemet i väntan på mer permanenta tekniska lösningar. Det har dessutom redan gjorts i vissa valdistrikt, så det finns praxis för detta som Valmyndigheten kan kika på.
Idag finns uppskattningsvis 100 000 personer i Sverige som har någon form av synskada. I teorin har de samma rätt till fria och hemliga val som övriga medborgare, men i praktiken har de ingen möjlighet att utöva den rätten. Att de exkluderats från den demokratiska processen år efter år är oacceptabelt. Det är en demokratifråga som borde ha högsta prioritet.