Belarus bedriver en slags hybridkrigföring längs Polens och Litauens gränser. Samtidigt genomför ryska styrkor en uppmarsch mot Ukraina. Vilken är kraftsamling och vilken är avledningsmanöver? Verktygslådan för att utöva påtryckningar är stor. Flyktingströmmar, IT-attacker, inställda gasleveranser och sabotage används vid sidan av mer klassiska militära maktdemonstrationer.
Det förändrade omvärldsläget är en av utgångspunkterna i en ny bok om Sveriges säkerhetspolitik. ”Vägval – framtiden för svensk säkerhet”, utgiven på Ekerlids förlag, är skriven av generallöjtnant Michael Claesson och Zebulon Carlander som är programansvarig på Folk och Försvar.
Boken listar ett antal frågeställningar och utmaningar som svensk försvarsförmåga står inför. Det handlar till exempel om vilka internationella samarbeten vi bör satsa på, vilka nya förmågor som den tekniska utvecklingen kräver samt vilka krav på beslutsfattande och ledning som den nya typen av krigföring ställer på statliga myndigheter.
Författarna är taktiska nog att aldrig bli politiska. Boken ger inga konkreta förslag utan en lägesbild och en utblick. Vad som dock blir tydligt för läsaren är att svenska försvarsbeslut under årtionden har fattats utan förståelse för försvarets behov av långsiktighet.
I Sverige har politiker i efterhand benämnt det sena 90-talet och 00-talet som en ”strategisk timeout”, då Sverige inte längre satsade på sitt nationella försvar. Problemet är att en suverän stat aldrig kan ta timeout. Historien fortsätter obönhörligen, den tekniska utvecklingen fortskrider och landets säkerhetsläge bestäms i det långa loppet mer av geografi än av tillfälliga politiska trender.
Försvarsbesluten 1996 och 2004 är dock fortfarande på många sätt gränssättande. När Försvarsmakten tvingades att gå på sparlåga missade man mycket av den omställning till en ny teknisk verklighet som hade behövts. Timeouten sammanföll med en rekordsnabb teknisk utveckling som följde digitaliseringen. Idag saknar försvaret till exempel förmåga att värja sig mot drönare och fjärrstridsmedel.
Osäkerheten för Sverige blir ännu större genom att USA:s roll i Europas försvar inte längre är självklar. Den amerikanska försvarsmakten prioriterar idag Stillahavsområdet och hotet från Kina. Det är för övrigt ett hot som också påverkar Europa. Dagens värld är multipolär. Flera maktcentra konkurrerar om inflytande. Hot kan komma från fler håll och i fler former än under det mer förutsägbara Kalla kriget. För Sverige handlar det om inse den nya situationen.
Många som gjort lumpen minns ”STOP-regeln”: Stanna, Tänk igenom din situation, Orientera dig i terrängen, Planlägg din förflyttningsväg. Det är vad svenska försvarspolitiker behöver göra.