Enligt en ny mätning från GP/Novus är 60 procent av svenskarna positiva till att Sverige går med i Nato. Det är utmärkt att medlemskapet har starkt stöd. Men enligt samma mätning är endast 43 procent positivt inställda till att svenska soldater kan behöva delta i Natorelaterade insatser utomlands. 34 procent tycker att det rent av är dåligt.
SVT rapporterar att allt fler ungdomar behöver mönstra mot sin vilja (13/3). Hundratals åtal har under de senaste åren väckts om brott mot lagen om totalförsvarsplikt. Unga som grupp sticker också ut, tillsammans med kvinnor, i Novusmätningen: de hör till de mest negativt inställda till att svenskar deltar i Natoinsatser.
Nu när dokumenten är undertecknade och den svenska flaggan hissad är det läge att även se Natomedlemskapets kommande utmaningar.
Att delta i en försvarsallians innebär förstås att göra sig beredd på att göra samma uppoffringar som man förväntar sig att andra ska göra för oss. Den färska opinionsmätningen tyder på att det inte är en självklarhet för alla.
Det finns även en farhåga om att Sverige tvärtom skulle inta rollen som bäst i klassen, en aspekt som statsvetaren Johan Wennström – med bakgrund som rådgivare åt Ulf Kristersson som socialförsäkringsminister i dåvarande alliansregeringen – har varnat för i brittiska UnHerd (27/2).
Wennström kan så småningom visa sig ha en alltför cynisk utgångspunkt. Han saknar dock inte poänger: Under pandemin visade sig länder agera utifrån det egna intresset, inte utifrån vilka konsekvenserna skulle bli för andra. Han påpekar även att de två gångna årens ratificeringsprocess visat att andra länder sätter sina egna intressen främst.
Som Natomedlem får Sverige självfallet finna sig i ett samarbete med länder som Ungern och Turkiet. Det betyder däremot inte att man måste lägga sig platt inför vilka krav som helst. Den svenska regeringen har, påpekar Wennström, varit beredd att offra vår grundlagsskyddade yttrandefrihet mot ett Natomedlemskap.
Om inte andra demokratier i Nato gett upp viktiga värden som yttrandefrihet för att gå Turkiets antidemokratiske president Erdoğan till mötes – varför skulle Sverige?
Svenskarnas förståelse för och vilja att bidra till försvarsalliansen behöver bli bättre. Det förpliktigar givetvis att vara en del av en gemenskap. Men vår regering bör också bättre värna Sveriges intressen och värderingar. I synnerhet i relation till Natoklassens värstingar.