I höstbudgeten kommer regeringen att satsa totalt 120 miljoner kronor per år fram till 2023 på att vårda Sveriges naturreservat. Förslaget verkar i mycket bygga på förra årets satsningar på naturnära jobb. Då vigdes 180 respektive 110 miljoner kronor för åren 2021 och 2022 till att anställa folk att vårda natur.
Förra året handlade det om att minska arbetslösheten hos personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, som nyanlända eller de som har varit utan jobb en längre tid. Årets satsning fokuserar i stället retoriskt på behovet av fler naturvårdande insatser i landets naturreservat samt på att öka sysselsättningen hos unga.
Oavsett motivering så är det välbehövligt. Idag består nästan tio procent av Sveriges yta av naturreservat. Varje svensk bor i snitt två kilometer från ett område med skyddad natur. Bara i Östergötland finns 293 naturreservat och totalt sett finns det över 5000 naturreservat i hela landet. Tyvärr förekommer brister i skötseln av dessa. I många fall saknas uppdaterade skötselplaner och de en gång skyddsvärda markerna får stå och förfalla.
Enligt en skriftlig fråga från riksdagspolitikern Mikael Larsson (C) till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP), som lämnades in förra veckan, ska Naturvårdsverket ha uppskattat att närmare 1000 naturreservat saknar uppdaterad skötselplan. Det är en femtedel av samtliga naturreservat i Sverige och en anmärkningsvärt hög siffra.
Naturreservatsbildning innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. När naturreservaten inte sköts ordentligt försvinner eller förändras de ursprungliga värdena. Dessutom påverkar det privata markägare när till exempel barkborrar tillåts sprida sig från vanskötta naturreservat till produktionsskog i närheten.
Det är både ett moraliskt och politiskt problem. Idag är sex procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad som naturreservat, biotopskyddsområde eller nationalpark. I vissa fall gör skogsägare frivilliga avsättningar, i andra fall handlar det om rena tvångsmedel från myndigheternas sida. Det är förståeligt nog ingen brist på konflikter mellan skogsägare och myndigheter i frågan om bildandet av naturreservat.
När de egenskaper som en gång gjorde att ett visst område undantogs produktion sedan inte bevaras urholkar det förtroendet för den svenska miljöpolitiken. En ökad satsning på att vårda befintliga naturreservat känns därför mycket mer angelägen än ytterligare avsättningar, i varje fall för stunden.